Betyg: 2 av 6
När tonårssköldpaddorna tog klivet från kultförklarat seriealbum till kostymlångfilm första gången 1990 fick man med en del av seriens ursprungliga svärta. När bröderna nu återvänder i datoranimerad form är de fortfarande älskvärda i sin osannolikhet – som parodi på superhjältar är muterade ninjasköldpaddor som bor i New Yorks kloaker, åker skateboard och lever på skräpmat en fantastisk idé – men varken särkskilt mörka eller underhållande. Intrigen om hur bröderna återförenas för att bekämpa rymdmonster som hotar världen påminner om ett trist tv-spelsupplägg. När filmen dessutom innehåller mer prat än action, till råga på allt i form av en stel svensk dialog med direktöversatta skämt utan betydelse, så blir sköldpaddornas gnabbande direkt plågsamt. Det enda man vill utbrista deras stridsrop Cowabunga! över, är de animerade New York-miljöerna, fulla av hustak och mörka bakgator. I övrigt är det mer Bumbibjörnarna än Teenage Mutant Ninja Turtles över TMNT.






