Några av de medverkande i Parkteaterns föreställning Jacques Brel is alive and well and living in Paris.
Foto: MARKUS GÅRDER
Det är Kajsa Giertz fjärde sommar som konstnärlig ledare för Parkteatern, Stadsteaterns sommarscener i Stockholms parker, och i år väntar 98 föreställningar på 16 spelplatser. Förra året gav man 114 föreställningar, året innan var det 136. Neddragningar i budgeten har gjort att de mindre föreställningarna har prioriterats bort.
–För mig är det viktigaste att så många som möjligt kommer till Parkteatern. I år har vi fått lite mer pengar och kan satsa på två egna produktioner, säger Kajsa Giertz.
Det handlar om regissören Philip Zandéns tolkning av Carl Jonas Love Almqvists klassiker Det går an och 60-talsmusikalen Jacques Brel is alive and well and living in Paris i vad Kajsa Giertz, som regisserar och koreograferar föreställningen, kallar ”en modern dansteatermusikal”. Utgångspunkten för föreställningen är frågan om vad 1900-talslegendaren Jacques Brel har att säga oss år 2008.
–I teatervärlden älskar man ju Brel, men jag som kommer från det lite mer experimentella danshållet hade inte det förhållandet till honom. Men unga musiker refererar allt mer till honom och texterna han skrev är fantastiska, säger Kajsa Giertz.
I augusti väntar Parkteaterns första samarbete med Folkoperan när Mira Bartov sätter upp Puccinis komiska opera Gianni Schicchi, för övrigt hennes första uppsättning som konstnärlig ledare för Folkoperan. Den spelas under sex kvällar i Vitabergsparken.
–Folkoperans moderna tilltal känns helt rätt för Parkteatern, säger Kajsa Giertz.
Av tradition brukar augusti dessutom vara vikt åt dans, så blir det i år också. Göteborgsoperans balett, Skånes dansteater och Norrdans från Härnösand ska framträda och den 19 augusti är det dags för Balettakademien att avsluta sitt 50-årsjubileum med en föreställning i Vitabergsparken.
Parkteatern har inte bara krympt antalet föreställningar i sommar, man har också dragit ner på spelplatserna. Visst finns förorten representerad genom framträdanden i bland annat Bredäng, Farsta, Hässelby och Skarpnäck, men utan Clownen Manne hade innerstadsfokuseringen blivit ännu tydligare.
–Men se hur mycket folk det är i Rålambshovsparken en sommardag, ställena där vi spelar är samlingsplatser för många stockholmare, inte minst förortskidsen, säger Kajsa Giertz.










