Redan år 2000 drog Herman Lindqvists dåvarande förlag Norstedts in hela upplagan av hans bok Drömmar och verklighet. Skälet var att Lindqvist felaktigt pekade ut Hildebrand som en av de studenter som 1939 skrev under en ökänd antisemitisk protest mot att tio judiska läkare skulle få invandra till Sverige.

När Lindqvist i sina memoarer Mitt i allt nu berättar om det tolv år gamla debaclet kan det enligt hans nuvarande förläggare Eva Bonnier uppfattas som att han återigen pekar ut Hildebrand som antisemit.

– Vi kommer att korrigera det som känns felaktigt och ta bort det som uppfattas som fel om Hildebrand. Det kommer inte att sägas saker om honom som inte är korrekta, säger Eva Bonnier.

LÄS OCKSÅ: En pudel hade varit på sin plats

Mitt i allt är redan tryckt och har bland annat skickats ut till tidningsredaktioner. I hur många exemplar den hunnit tryckas vill Eva Bonnier inte berätta, inte heller hur mycket det kostar att dra in upplagan och trycka om den. Som jämförelse kan nämnas att totalupplagan för den bok Norstedts drog in 2000 var 100 000 exemplar enligt Lindqvist själv.

– Det finns ett antal tryckta ex, men de är inte levererade till handeln, säger Eva Bonnier.

Utgivningsdagen kommer nu att flyttas från augusti till september, exakt dag är ännu oklart.

Beslutet kommer efter att historikern Henrik Arnstad i Dagens Nyheter krävt att Bonnier stoppar boken.

Ingenstans i Lindqvists nya bok skrivs rakt ut att Hildebrand skulle ha varit nazist. Däremot påpekar Lindqvist att Hildebrand var medlem i den högernationalistiska studentorganisationen Heimdal, vilket är korrekt. Men Henrik Arnstad menar att Lindqvist i sin nya bok försöker ge intrycket av att han hade rätt redan år 2000.

– Hildebrand var en extremt modig människa och förtjänar inte sådana här insinuationer, det är så lågt det bara kan komma om en man som nyligen gick bort. Han hade en period på 30-talet när han sa saker som var försiktigt nyfikna på nazismen. Men poängen är att Hildebrand påverkades av kristallnatten till skillnad från övriga svenska högern, och blev antinazist, säger Henrik Arnstad.

Arnstads uppfattning delas uppenbarligen av Albert Bonniers förlag.

– Det är naturligtvis en miss av oss att inte ha sett det ordentligt, att vi inte läst det på det sättet, säger Eva Bonnier.

Vem har faktagranskat boken?

– Det här är en memoarbok, inte en svensk historia, man får se att det är lite skillnad mellan en memoarbok och en historisk bok.

Faktagranskar ni memoarer mindre noga?

– Det är olika vid olika tillfällen.

Hur var det vid det här tillfället?

– Uppriktigt sagt kommer jag faktiskt inte ihåg det. Vi har haft en väldigt ordentlig redaktör och en väldigt ordentlig korrekturläsare, men det är olyckligt att det har fått stå på det här sättet så att det kan läsas som att Lindqvist fortsätter driva tesen att Hildebrand har en nazistisk anstrykning, säger Eva Bonnier.

Finns det skäl att misstänka att det finns fler fel i hans memoarer?

– Nej det finns ingen anledning. Vi litar naturligtvis på Lindqvist när han skriver om sitt eget liv.

Herman Lindqvist själv beklagar om läsarna ges fel uppfattning om Hildebrand men vill i övrigt inte diskutera just det textavsnittet.

– Jag diskuterar inte Hildebrand, jag diskuterar inte andra världskriget, för det handlar inte boken om. Jag vill prata om min bok, min bok är mina memoarer som handlar om mitt liv som krigskorrespondent. Det är dålig journalistik att haka upp sig på en mening på 415 sidor i en bok som handlar om allt annat än detta, säger han till TT Spektra.

LÄS OCKSÅ: "Herman Lindqvist saknar ödmjukhet"

Avstängd kommentering

Kommenteringsfunktionen på den här artikeln har stängts av eftersom tonen i diskussionen inte var enig med SvD:s regler .