Det är några stycken om ekonomiprofessorn och poeten Karl-Gustaf Hildebrand, avliden 2005, som fått Albert Bonniers förlag att fatta beslutet att stoppa boken.
Redan år 2000 drog Herman Lindqvists dåvarande förlag Norstedts in hela upplagan av hans bok Drömmar och verklighet. Skälet var att Lindqvist felaktigt pekade ut Hildebrand som en av de studenter som 1939 skrev under en ökänd antisemitisk protest mot att tio judiska läkare skulle få invandra till Sverige.
När Herman Lindqvist i sina memoarer Mitt i allt nu berättar om det tolv år gamla debaclet kan det enligt hans nuvarande förläggare Eva Bonnier uppfattas som att han återigen pekar ut Hildebrand som antisemit.
–Vi kommer att korrigera det som känns felaktigt och ta bort det som uppfattas som fel om Hildebrand. Det kommer inte att sägas saker om honom som inte är korrekta, säger Eva Bonnier.
Mitt i allt är redan tryckt och har bland annat skickats ut till landets tidningsredaktioner. I hur många exemplar den hunnit tryckas vill Eva Bonnier inte berätta, inte heller hur mycket det kostar att dra in upplagan och trycka om den. Som jämförelse kan nämnas att totalupplagan för den bok Norstedts drog in år 2000 var 100000 exemplar enligt Lindqvist själv.
–Det finns ett antal tryckta ex, men de är inte levererade till handeln, säger Eva Bonnier.
Utgivningsdagen flyttas nu troligen fram från slutet av augusti till september.
Beslutet i går kom efter att historikern Henrik Arnstad i Dagens Nyheter krävt att Bonnier stoppar boken.
Ingenstans i Herman Lindqvists nya bok skrivs rakt ut att Hildebrand skulle ha varit nazist. Däremot påpekar Lindqvist att Hildebrand var medlem i den högernationalistiska studentorganisationen Heimdal, vilket är korrekt. Men Henrik Arnstad menar att Lindqvist i sin nya bok försöker ge intryck av att han hade rätt år 2000.
–Hildebrand var en extremt modig människa och förtjänar inte sådana här insinuationer, det är så lågt man bara kan sjunka om en man som nyligen gick bort. Han hade en period på 1930-talet när han sa saker som var försiktigt nyfikna på nazismen. Men poängen är att Hildebrand påverkades av kristallnatten till skillnad från övriga svenska högern, och blev antinazist, säger Henrik Arnstad.
Arnstads uppfattning delas uppenbarligen av Albert Bonniers förlag.
–Det är naturligtvis en miss av oss att inte ha sett det ordentligt, att vi inte läst det på det sättet, säger Eva Bonnier.
Vem har faktagranskat boken?
–Det här är en memoarbok, inte en svensk historia, man får se att det är lite skillnad mellan en memoarbok och en historisk bok.
Faktagranskar ni memoarer mindre noga?
–Det är olika vid olika tillfällen.
Hur var det vid det här tillfället?
–Uppriktigt sagt kommer jag faktiskt inte ihåg det. Vi har haft en väldigt ordentlig redaktör och en väldigt ordentlig korrekturläsare, men det är olyckligt att det har fått stå på det här sättet så att det kan läsas som att Lindqvist fortsätter driva tesen att Hildebrand har en nazistisk anstrykning, säger Eva Bonnier.
Finns det skäl att misstänka att det finns fler fel i hans memoarer?
–Nej det finns ingen anledning. Vi litar naturligtvis på Lindqvist när han skriver om sitt eget liv.
SvD har utan resultat sökt Herman Lindqvist. Enligt Eva Bonnier är han ledsen över att uppgifterna inte varit korrekta.
Men i den nu indragna upplagan framstår Lindqvist emellertid inte som särskilt ångerfull. Om Norstedts agerande under stormen år 2000 kring Drömmar och verklighet skriver han:
”Vid varje snålblåst och storm duckade redaktörerna fegt bakom sina skrivbord… Norstedts ledning kröp nu längs marken.”
