Den svenska skolan förknippas allt mindre med Den blomstertid nu kommer och allt mer med svaga resultat, disciplinproblem och resursbrist. Skol- och utbildningsminister Jan Björklunds korståg mot ”flumskolan” har byggt en politisk karriär som räckt ända fram till posten som partiledare för Folkpartiet. Intresset för skolfrågor är stort. Premiäravsnittet av Klass 9A sågs av 910 000 tittare – det är anmärkningsvärda siffror för en skoldokumentär som sändes mellan halv tio och halv elva en tisdagskväll. På tisdag kväll visas andra avsnittet.

- Jag har jobbat med det här länge och med jämna mellanrum blivit rädd för att tåget skulle ha gått, men det här är ett bra läge. Mottagandet har varit positivt, tv-recensenterna verkar tycka om programmet och ledarsidorna har uppmärksammat det, säger producenten Tomas Axelsson.

Han fick idén till Klass 9A för två och ett halvt år sedan när han läste Svenska Dagbladet hemma vid köksbordet på Gotlandsgatan. Karin Thunberg hade intervjuat matteläraren Stavros Loucas i samband med att han lyckades öppna dörrarna till ett brinnande tunnelbanetåg i Rinkeby och räddade passagerarna. En spännande historia i sig, men läraren pratade hellre om sina elever och deras framgångar i den nationella mattetävlingen Kängurun.

- Sju elever hade alla rätt och sex gick i hans klass. Det är ett fantastiskt resultat och jag undrade vad som skulle hända om man samlade sådana pedagoger i ett team, säger Tomas Axelsson.

Johannesskolan i Malmö nappade på idén. Rektorn Eva-Marie Schultz och biträdande rektorn Håkan Bengtsson Diurlin var relativt nytillträdda och hade fått i uppdrag att förändra verksamheten. Skolverkets rapporter från Johannesskolan var ingen uppmuntrande läsning och man hade redan dragit i gång andra förändringsprojekt.

- Men det var inget lätt beslut, det togs inte på en kafferast. Den stora frågan var om det gagnade eleverna och när de, lärare och föräldrar var positiva bestämde vi oss, säger Eva-Marie Schultz.

Målet var att klass 9A skulle bli en av landets tre bästa i de nationella proven i kärnämnena. Åtta lärare valdes ut: prisbelönta pedagoger, nytänkare med spetskompetens, personer som hyllats av både kollegor och elever. Svenska lärarlandslaget om man så vill, men utan den bekymmersamma frågan om Kim Källström eller Anders Svensson ska leda mittfältet.

- Det fanns en häpnadsväckande samstämmighet bland oss, inte skuggan av ett tvivel på att varje elev skulle kunna nå nya höjder, säger en av de utvalda lärarna Gunilla Hammar Säfström som undervisar i svenska, bild och livskunskap.

Klass 9A är kontroversiellt, det är alla inblandade ense om. Lärarkåren presenteras oftast som ett kollektiv – att lyfta fram några framgångsrika är vågat, för att inte tala om att låta dem ersätta de ordinarie anställda under en termin. Och hur skulle en klass nior hantera omställningen, dels i form av nya lärare, dels i form av att ha ett tv-team i klassrummet, näst sista terminen före gymnasiet? Eleven Hanin Assi minns sina reaktioner när försöket presenterades.

- Det första jag tänkte på var våra gamla lärare, vart skulle de ta vägen? Skulle vi inte få träffa dem igen? Sedan undrade man ju hur de nya skulle vara.

Nu är serien inspelad, de gamla lärarna tillbaka och Hanin Assi och hennes klasskamrater ses i tv-rutan under 13 avsnitt i vår. Hon, liksom alla andra nioklassare i landet, har brottats med gymnasievalet. Det blev naturprogrammet efter inrådan av ”superläraren” Magnus Helldén som påpekade att en bred utbildning gav större valmöjligheter i framtiden.

- Vi lärde oss jättemycket den här hösten och kunskapen finns kvar. Både hos oss, våra gamla lärare och de vi hade i höstas, tror jag, säger Hanin Assi.

Gunilla Hammar Säfström håller med. Hon lämnade gymnasiet i Rättvik för att lära känna Malmö under en termin. Det blev ett möte med det mångkulturella samhälle som hon visserligen hade levt i tidigare under ett händelserikt yrkesliv, men som hon nu återknöt kontakten med. Det finns en fin scen i det första avsnittet av 9A när hon äter lunch med eleverna och berättar att hon tycker om vilt. ”Kaniner?” undrar någon. Nej, snarare älg, blir svaret. ”Stockholmsmat”, kommenterar en tredje. Gunilla Hammar Säfström minns samtalet, men kommer framför allt ihåg skyltarna i matsalen. Vegetarisk mat, fläskfri mat och normal mat.

- De var märkta med figurer och på den med ”normal mat” fanns det en gris med. Jag tror att de har tagit bort dem nu, säger hon.

Skoldebatten är som sagt högintressant för tillfället och Klass 9A lär inte sänka temperaturen. När Tomas Axelsson kläckte idén vid sitt köksbord kunde han inte veta var projektet skulle landa. Med tv:s genomslagskraft har eleverna på Johannesskolan blivit en symbol för skolväsendet. Gunilla Hammar Säfström, som först undrade om det var ett aprilskämt när hon blev tillfrågad, och hennes kollegor under hösten delar det med dem, riddare i skinande vita rustningar som rider genom korridorerna under entusiasmens och yrkesskicklighetens banér. Tomas Axelsson skrattar lite – ja, han är medveten om tv-dramaturgin sätter dem i ett lätt förskönande ljus.

- Det är en yrkesgrupp som sällan blir det. Jag har inget emot att romantisera upp lärarna lite.

Avsnitt 2 sänds tisdag kväll 21.30 i SVT 1.