Alla ska ha rätt att åldras vid god hälsa. Ingen ska behöva acceptera åldrandet över huvud taget. Alla ska ha rätt att få välja om de vill dö eller inte.
Det är de olika synsätt som etikern Eva-Lotta Grantén funnit när hon studerat hur några utvalda forskare argumenterar för en utveckling mot evigt liv. I forskningsprojektet ”Drömmen om förskjutet åldrande och odödlighet” fokuserar hon på dem som driver de mest spektakulära idéerna om att göra oss odödliga - och finner att de föreställer sig att varje människas högsta önskan skulle vara en minst fördubblad livslängd.
Universitetslektor Eva-Lotta Grantén i Lund är övertygad om att de har fel. Dessutom anser hon att vi så snart som möjligt bör diskutera vad dessa tankar för med sig. Rollen som etiker är ju att synliggöra de värdekonflikter som kommer att stå på spel.
Halvvägs i sin forskning, ser hon att satsningar på att få evigt liv skulle stå mot våra principer om såväl rättvis resursfördelning och demokratiskt inflytande som personlig integritet,
människovärde och risken för att genetisk information ska komma i orätta händer.
- Kanske måste den här forskningen regleras även om den finansieras med privata medel.
Den amerikanske embryologen Stanley Shostak och den brittiska bio-gerontologen Aubrey de Grey är de föryngringsivrare som Eva-Lotta Grantén tittat närmare på. De befinner sig på extremkanten när det gäller åldrandeforskning: Båda argumenterar för rättigheten att få slippa åldersproblem och kunna välja om man vill dö eller inte.
För Shostak är det en plikt mot mänskligheten att kliva ur den dödande evolutionen. Detta ska ske genom att man manipulerar embryon så att den som föds aldrig kommer in i puberteten. Människan får evigt liv - om än i en elvaårings kropp.
de Grey bryter ned döden till ett antal orsaker och tillstånd som ska botas under livets gång.
Och sedan har vi den regenerativa medicinen, där vi med ingenjörsperspektiv reparerar och förnyar det som slitits ut i kroppen. Här talar vi om en maxålder i Fantomen-nivå: 400-500
år.
Är tankarna bara science fiction? Inte om tillräckligt desperata människor börjar ställa upp i försök. Och det sker ganska snart, tror Eva-Lotta Grantén i en ”välgrundad gissning”.
Även om idéerna är spektakulära, ställer oss åldrandeforskningen redan nu inför val. Strävan efter att nå mänsklig odödlighet kan krocka både med människovärdesprincipen och den om vår personliga integritet: Om samhället ska hålla oss friska länge, kan det handla om föreskrifter som ingriper i vår livsstil. Hur mycket ingrepp tål vi?
Ska samhället förebygga även befolkningens åldrande och död, kan vi åläggas att ta reda på framtida risker för att drabbas av sjukdom. Vill vi ha den informationen? Och kan den missbrukas av andra?
Och om samhället vill se oss så friska och långlivade som möjligt, ska vi då också få skjuta till önskade egenskaper om hälsa och utseende för kommande barn? Och hur påverkas framtida generationer om det krävs ingrepp i könscellerna för att skapa evigt liv?
På global nivå kan strävan efter
odödlighet krocka med en övergripande rättviseprincip om att minska klyftan mellan de rika och fattiga i världen. Hur går det ihop med att investera i resurser för att förlänga livet för några få?
- Vi bör fråga oss om hälsoprincipen och hälsofrämjande åtgärder verkligen ska stå över allt annat i livet. Det kan ju finnas andra värden som vi sätter högre.
Ja, hur kommer det att se ut i samhällen där långlivade människor inte ska ligga samhället till last, undrar Eva-Lotta Grantén. Då måste de vara kvar i arbetslivet. Det hindrar de unga, med risk för stagnation.
- Vi har redan en generationskonflikt mellan unga och gamla. Så hur kommer relationerna att se ut om vi lever i all oändlighet?
Hon har ett hypotetiskt svar, för i forskningsprojektets nästa fas ska hon studera litteratur med odödligheten som tema (Gullivers resor och vampyrberättelser, bland annat). Vad hon kan konstatera redan nu, är att de odödliga vampyrerna aldrig har några relationer.
- Det beror på att närhet, relationer och kärlek hör
ihop med vår dödlighet, konstaterar Eva-Lotta Grantén.
Därför är hon kritisk till föryngringsivrarnas anspråk på att ett evigt liv skulle vara svaret på människors yttersta längtan. Som teologie doktor betvivlar hon detta starkt.
- Inom kristendomen hoppas man på ett samhälle utan ondska och lidande, inom New Age söker man förändring och utveckling så vi blir klokare och visare. Människor vill skapa ett gott liv - inte ett långt.
