Om nu det värsta händer: att Vasateatern blir del av det nya Scandic-hotellet och enbart får härbärgera livstilsföredrag, firmafester och aktiestämmor dör en del av den svenska teaterhistorien. Vasateatern är bäst bevarad av alla svenska 1800-talsteatrar, ett unikum som berättar om en hel teaterepok men också är fylld av unika målningar och bildhuggarmödor. Folkan är riven, Södran är hårt renoverad. Dramaten representerar en jugendstil blandad med gustavianska ideal.

Kafédelen är också speciell, en bubbla av rent 1950-tal med inredning från den tiden. Under dessa målningar lär det finnas andra, originalen från 1886 då teatern invigdes. Vasan har en egen karaktär, aningen dammig kanhända men laddad av stämningar från tiden under Per Gerhard med succéer som Vad vet mamma om kärlek, Katt på hett plåttak, Charleys tant och Spanska flugan.

Idag driver Krister Henriksson och Agneta Villman alternativ privatteater, scenkonst med hjärta och hjärna. Just nu spelas Schackspelaren med Johan Ulveson. Man har byggt upp en publik och därmed förutsättningar för en egen konstnärlig vilja. Kontrakten för scenen går ut samtidigt som renoveringen är färdig. Om ägaren vill kan han slänga ut dem från den gamla anrika teatern.

På fredag fyller Vasateatern 123 år. Det sägs att Gösta Ekman dä spökar här. Behöver vi verkligen fler konferenslokaler?