SVT spelar just nu in en serie om 1670-talet som gått till historien som Sveriges blodigaste årtionde. Programledaren Per Dahlberg har en aktiv roll i serien. Här tillsammans med slagfältsarkeologen Bo Knarrström.
På vår svenska 500-lapp har Karl XI fått en plats, men få känner till historien om mannen som blev kung vid fem års ålder och hur han som 19-åring tog sina trupper till Tyskland för att hjälpa våra franska allierade.
Och hur han genom det skånska kriget mot Danmark, även kallat Karl XI:s krig, åren 1674-1679 fick behålla de södra delarna i Sverige som Danmark sedan dess aldrig förmått ta tillbaka.
Men det som skulle bli en snabb svensk insats slutar i katastrof, Sveriges befolkning minskar med 50 000 och plötsligt är halva Europa emot Sverige.
När SvD är med på inspelningen av SVT:s nya program Svenska slag filmas skjutningar på fälten vid FOI, Försvarets forskningsinstitut.
Det är första gången man gör tekniska försök för att visa hur striderna gick till på 1670-talet. Stridsstrategier återges, anfallstekniker granskas och experterna gör en vapengenomgång och sätter sina slutsatser i ett större perspektiv.
Journalisten Per Dahlberg är programledare och det är också hans programidé.
- Det finns så mycket att berätta från den här tiden. Sverige är den enda nordiska makt som erövrat provinser och sen behållit dem. Det är intressant att vi i dag reser till Tylösand, Sälen, Gotland, Åre, Halland och Bohuslän som danskarna ville ha tillbaka, de var populära platser redan då.
Han tillägger att programmet kommer att uppmärksamma hittills oredovisade sammanhang och att en del myter kommer att avlivas.
- Många tror att kroppen faller bakåt när den träffas av ett skott, men sanningen är att man böjer sig framåt. Det är inte som det ser ut på filmer.
Programmet ska färdas i krigets fotspår och besöker krigsskådeplatserna där 10 000-tals soldater förlorade livet.
För att komma sanningen om krigets effekter så nära som möjligt skjuts det på döda grishuvuden med vapenimitationer från 1670-talet. Man spränger granater och skjuter med kanon genom träfasader mot människoliknande dockor för att visa vilka skador som uppstod.
Många dog inte av själva skotten, utan av det splitter som kom från granater och kanoner
men också från människors skelettbitar och tandemaljer som ven genom luften och etsade sig fast i andra människor och orsakade dödliga infektioner.
Vapenimitationerna har kunnat göras efter fynd man gjort vid dykningar på vraket efter regalskeppet Kronan som ligger utanför Kalmar. Flera marinarkeologer och slagfältsarkeloger och andra experter medverkar i programmet som utöver krigets verkan också berättar om de sociala villkoren, maten och klädmodet.
Bo Knarrström, fil doktor i arkeologi vid Riksantikvarieämbetet i Lund, är en av dem som i programmet berättar hur det gick till på slagfälten.
- Det var ohyggliga scener som utspelade sig, döden var väldigt brutal. När vi testskjuter kan vi se vad som hände med människorna och kan inse de sociala effekterna som följde, säger han.
Han tror att programmets karaktär, att man redovisar vetenskapliga experiment på ett pedagogiskt sätt, minskar riskerna för historieförvanskning. Att det kan var ett sätt att ta tillbaka historien från den politiska falang som glorifierar krigshistorien.
- De ska inte kunna stå emotsagda när de lägger rabarber på historien. Det finns ett stort allmänintresse att veta hur det faktiskt var.
