Statens kulturråd har för första gången undersökt hur många av landets samtliga elever som har tillgång till skolbibliotek. Undersökningen visar att var tredje skola saknar ett bibliotek.

Vissa skolor har inte ens någon boksamling. Nästan var femte elev går på en skola som varken har bibliotek eller boksamling.

–Jag är överraskad över att det fortfarande finns en så låg medvetenhet om att skolbibliotek har en viktig roll att spela i undervisningen, säger Birgitta Modigh, sakkunnig på Kulturrådet.

Hon menar att skolbiblioteken är viktiga för att stimulera elevernas läsintresse och språkutveckling, vilket i sin tur påverkar skolresultaten.

–Det kommer gång på gång rapporter som visar att språkinlärning och läsning är oerhört viktigt för inlärning i alla ämnen.

Kulturrådets undersökning omfattar både grundskolor och gymnasieskolor. Och den visar att tillgången till skolbibliotek varierar.

–Det är så enorma skillnader. Det finns skolor som har fantastiskt bra bibliotek.

En av dem är Snösätraskolan i Rågsved i södra Stockholm. Här har man gjort en medveten satsning på skolbiblioteket där det alltid finns personal under dagtid. Eleverna får hjälp att hitta rätt bok på rätt nivå, och för lärarna har det blivit självklart att skicka iväg elever under lektionstid för att välja en bok.

På skolan går cirka 330 barn från förskoleklass till och med årskurs sex.

–Det känns som ett privilegium att vi får ha det så här. Och utlåningen av böcker ökar här hela tiden, säger bibliotekarien och läraren Elisabeth Ljungdahl.

Samtidigt som de flesta barnen leker på skolgården när SvD kommer dit på eftermiddagen, får tioåriga Michael Lundqvist hjälp att välja bok. Han lånar en faktabok om medier ”för att den verkade intressant”. Han tycker att det bästa med biblioteket är ”att man kan gå dit jättesnabbt”.

–Min favorit är en serie som heter Drakherren. Jag har läst allihop. Alla finns här, berättar han med en gest mot alla bokhyllorna.

Elisabeth Ljungdahl säger att både skolans ledning och politikerna i stadsdelsnämnden medvetet satsat på bemanningen.

–Vi har schemalagda träffar med samtliga klasser i skolan då jag berättar sagor eller pratar om böcker. Om det inte fanns personal skulle det snabbt sjangsera, säger Elisabeth Ljungdahl.

På Snösätraskolan har 75-80 procent av barnen annat modersmål än svenska – och för många handlar det då inte bara om läsning utan också om att lära sig språket. Biblioteket försöker också ta in böcker på barnens hemspråk, vilket är populärt.

–Vi har en önskelåda för inköp, vilket ju är en skillnad jämfört med folkbiblioteken. Våra böcker speglar mer elevernas behov, säger Elisabeth Ljungdahl.

Friskolor saknar oftare bibliotek än kommunala skolor. Och enligt Kulturrådet tycks det bli vanligare att skolor står helt utan bibliotek.

Samtidigt finns det många skolor som har ett bibliotek, men ingen bibliotekspersonal. Birgitta Modigh på Kulturrådet menar att skolbibliotekarien borde vara minst lika viktig i en tid när eleverna söker mycket information på nätet.

–En bibliotekarie kan vara en vägledare som kan lära ut sökteknik och visa hur man kritiskt granskar källor.

Skolor som väljer bort bibliotek och bibliotekarier begår dock inget formellt fel.

Det finns ingen lag som garanterar alla elever tillgång till skolbibliotek, även om bland andra Lärarnas riksförbund och Barnboksinstitutet har krävt att elevernas rätt till skolbibliotek ska skrivas in i skollagen. Också riksdagsledamöter från Kristdemokraterna och Vänsterpartiet har motionerat om detta.

Ansvaret för skolbiblioteken ligger på kommunerna. Idag regleras detta ansvar i bibliotekslagen, där det står att det ska finnas ”lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur”.