”Det började med att jag träffade en kille på en fest. Kort senare skickade han mig en present. Det kom ett bud till radiostationen där jag arbetade med en orange Hermèsbox! Sidensjalen som låg i boxen hade ett mönster ritat av hans farfar. En ovanlig första uppvaktning som satte en hög standard … I dag är vi gifta och jag är helt besatt av att samla på sjalar med mönster som min mans farfar, Xavier de Poret, designade för Hermès på 1950-talet.

Min look är visserligen mer trash chic och rockig än klassisk men jag har alltid haft en relation till Hermès, som så många andra modeintresserade tjejer. Det finns en speciell magi över konceptet med den handgjorda, exklusiva sidensjalen i en orange kartong. Det är så genomtänkt och tidlöst. Den första sjalen gjordes redan 1937.

Och det här är något alldeles extra. En familjetradition med en fantastisk historia. Xavier de Poret, som var en välkänd porträttmålare, var god vän med en av Hermès ägare, Robert Dumas Hermès. Det var så samarbetet började. Han gjorde sammanlagt 15 mönster som ges ut i nya färgställningar med jämna mellanrum. Jag har lyckats hitta tio av mönstren, resten är fruktansvärt svåra att få tag i.

I sommar släpps mitt favoritmönster A Propos de Bottes i åtta nya färgställningar. Jag har ställt mig i kö i varenda butik jag kommit i kontakt med i hela världen för att försäkra mig om att få tag i dem. Jag reser mycket i mitt jobb tack och lov, och Hermès finns ofta på flygplatser. Jag har fått laserblick och kan identifiera Xaviers mönster på nolltid.

Sedan Amaury budade mig den första sjalen för fem år sedan har jag utökat samlingen med tjugo sjalar. De finaste är från tidigt 1950-tal, några av dem är gåvor från hans familj. En ­ropade jag in på auktion i Paris. Drömmen är att få ihop alla mönster och färgvarianter som finns av Xavier de Porets design. Jag håller alltid ögonen öppna.

Min svärmor har ett hundratal Hermèssjalar. En helt fantastisk hög med boxar. Men det är ingen panik, jag är ju ung och det här är en passion, något jag verkligen brinner för. Det är som en ständig jakt. Det finns inget som går upp mot känslan av att komma hem med en ny box! Det är nästan lika bra som att spela in en grym låt i studion. Den här samlingen hör till det sista jag skulle göra mig av med. Den är inte bara för mig utan något jag hoppas kunna ge vidare till nästa generation.”