Idag ingår estetiska verksamheter i gymnasieplanen som obligatoriskt kärnämne. 40 timmar på tre år ger eleverna sammanlagt 50 poäng. Enligt utredningens förslag ska dessa estetiska 50- poängsverksamheterna inte längre vara obligatoriska för eleverna.

– Skolan måste erbjuda möjligheten till estetiska ämnen, bild, musik och teater, men det är upp till eleven om man vill läsa dem eller inte, säger Anita Ferm, ansvarig för utredningen.

Enligt förslaget kan skolorna erbjuda mer än 40 timmar estetisk verksamhet, men inte mindre.

– Det gäller ju för skolorna att presentera de estetiska ämnena på ett fördelaktigt sätt. Och det visar sig ju om de är viktiga: vill eleverna läsa estetiska ämnen kommer de att välja dem, säger Anita Ferm.

Enligt direktiven i förslaget ska varje elev ha möjlighet att fördjupa sig och välja ämne efter intresse. Det är en av anledningarna till att de estetiska ämnena föreslås bli frivilliga.

– Eleverna ska själva ha möjlighet att påverka sin utbildning och fördjupning, säger Anita Ferm.

Men varför är det just de estetiska ämnena som får stryka på foten?

– Jag tycker inte de får stryka på foten. Men det finns andra ämnen som vi anser att man absolut måste läsa i gymnasiet för att man ska bli en bra medborgare, få en god utveckling och en förståelse för den värld vi lever i. Men det är en avvägning, som inte är helt lätt att göra.

Gymnasieutredningen har nu varit ute på remiss till drygt 160 instanser. En av dem som är kritiska i remissvaret är Peder Hofmann, utbildningsledare på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.

– Det finns ett antal motsatsförhållanden i förslaget. 2006 sa utbildningsministern att kulturella uttrycksmedel och kulturell medvetenhet är en nyckelkompetens som är nödvändig för ett framtida Europa. Det rimmar illa med att inte längre låta den estetiska verksamheten vara ett kärnämne, säger han.

Utredningens förslag visar tydligt att de estetiska ämnena inte är lika viktiga som de teoretiska, enligt Peder Hofmann.

– Man glömmer bort att rätten att uttrycka sig genom bilder, sång eller musik är fundamental för att utvecklas som människa. I stället värderar man mätbar kunskap högre – det är lättare att mäta om man räknat rätt än om man spelar vackert, säger han.

Peder Hofmann ser även ett annat problem med icke-obligatoriska estetiska ämnen – de nya antagningsreglerna till högskolan som väntas träda i kraft 2010.

– Om de estetiska ämnena ger färre poäng finns det en risk att eleverna väljer smart istället för med hjärtat. Då begränsar man deras rätt att uttrycka sig, säger han.

Helén Lundqvist, dramalärare på Södra Latins gymnasium i Stockholm och aktiv i Lärarförbundet, ser en risk både för lärare och för elever.

– Minskar man den estetiska verksamheten minskar lärarnas timmar, och i slutändan kan de bli utan jobb. Och eleverna kan ställas inför ett val, där man måste välja det teoretiska ämnet för att tänka långsiktigt. Då berövar man dem det kulturella arvet, och dessutom chansen att återhämta sig mellan de teoretiska ämnena, säger hon.

Gymnasieutredningen och remissvaren bearbetas nu av utbildningsdepartementet och presenteras som en proposition våren 2009.