Zlatan Ibrahimovics bästsäljare Jag är Zlatan riktar en straffspark rakt mot den gyllene biblioteksprincipen. Den grundläggande idén att tillhandahålla allmänheten all kunskap och litteratur gratis, så brett det bara går, utmanas nu av ökande gratislån av e-böcker.

–Jag är Zlatan har laddats ner som e-bok åtminstone 13000 gånger på biblioteken, medan volymen från försäljare som Adlibris och Dito ligger på cirka 5000 exemplar totalt. Det här visar att det blir en hopplös situation för återförsäljarna när biblio- teken erbjuder e-böcker obegränsat och kostnadsfritt, konstaterar Magnus Nytell, chef för Bonnierförlagens digitala utgivning.

Zlatanbokens formidabla succé i kombination med den nya tekniken blottlägger den pågående intressekonflikten mellan biblioteksrörelsen och den vinstdrivande förlagsbranschen. Som elektronisk lånebok inbringar Jag är Zlatan bara en tiondel så mycket till Bonnierförlagen som en likadan e-bok såld via bokhandeln.

–Det värsta är att biblioteken i praktiken har blivit återförsäljare av e-böcker eftersom det inte finns någon begränsning för hur många e-böcker som får lånas ut, säger Magnus Nytell.


Sedan i höstas pågår ett lågmält ställningskrig mellan de stora förlagen och biblioteken. Norstedts och Piratförlaget har till och med tagit till vapen genom att införa karenstid.

–Vi förutsåg utvecklingen. Därför införde vi i september karens så att nya titlar funkar i handeln tre månader innan de kan lånas som e-böcker på biblioteken, säger Peter Wilcke, chef för förlagsgruppen Norstedts.

Han varnar för en situation där folkbiblioteken – som nu har sajter för nedladdning av e-böcker till datorer och mobiler – kan bli ett slags ”legal piratmarknad”.


Sedan slutet av februari pågår förhandlingar med Svenska biblio- teksföreningen som i fjol förkastade förlagens krav på att utlåningen av elektronisk litteratur skulle begränsas. Förläggarna drog paralleller till den fysiska pappersboken som bara finns i ett visst antal exemplar på biblio-teken. De menade att bibliotekskunder antingen borde få köa till ett begränsat antal e-böcker som skulle licensieras för läsning.

Alternativt ville förlagen erbjuda biblioteken ett begränsat antal nedladdningar. Den hållningen var dock oacceptabel för biblioteken, som menade att en sådan reglering var motsatsen till den nya teknikens fördelar.

– Våra grundvärderingar är att biblioteken ska stå för fri tillgång till information, kunskap och litteratur i alla format. Då vill vi tillvarata teknikens möjligheter, och att det ska vara gratis för användarna, påpekar Biblioteksföreningens jurist Caroline Fellbom Franke, som understryker att biblioteken givetvis vill göra rätt för sig.

–Vi vill lösa utlåningen av e-böcker så att två olika marknader kan stå sida vid sida och fortsätta att samverka.


Förhandlingarna om hur den ekvationen ska gå ihop förs vidare. Helst ska parterna också hitta ett svar på hur e-boksuccéer som Jag är Zlatan ska rymmas inom folkbibliotekens snäva budgetramar. Utöver en tiokrona till Bonnierförlagen för varje Zlatan-lån, betalas tio kronor till Elib som är den svenska distributören av e-böcker. Och även om det är en spottstyver jämfört med 168 kronor om kunden betalar själv hos till exempel Adlibris, så har biblioteken små marginaler. Zlatan-skrällen med 13000 e-lån på ett par månader kostade dem till över en kvarts miljon kronor.

– Vi undrar förstås hur mycket av dessa 13000 lån som Bonnierförlagen hade kunnat sälja på vanligt vis, säger Magnus Nytel.

Nås ingen lösning kan Bonnierförlagen följa efter Norstedts och Piratförlaget och införa karenstid.