René Reiss har drivit Kvartersbion i Hornstull över tre decennier. Han har sett Hornstull förändras från att präglas av lokala tobaks- och klädbutiker till barer och trendiga caféer.
–Det ringer hela tiden, säger René Reiss när han tar emot SvD hemma i villan i södra Stockholm. Många av dem som hör av sig är journalister men han är något frustrerad över att ingen ställer den konkreta frågan om vad politikerna egentligen håller på med.
I 34 år har han drivit verksamheten på Kvartersbion vid Hornstulls strand. Enligt gängse eldsjälsprincip har han stått för allt från biljettrivning, godis- och kaffeförsäljning, programplanering, omskyltning och allmän drift av den anrika 40-talsbiografen.
René Reiss säger att Kvartersbions repertoar ska bestå av världens bästa film. Budskapet i filmerna får gärna vara obehagligt, obekvämt och säga saker som inte är opportuna. Just nu visas Johan Klings Darling, Al Gores omdebatterade En obekväm sanning – Oscarsbelönad precis som repertoarens tredje huvudfilm The Queen.
I går diskuterade kulturnämnden om att hans kvartersbio i Hornstull blir av med sitt kommunala kulturstöd som legat på 130 000 per år sedan 2004.
Istället för kulturbidrag har vill den borgerliga majoriteten ge ett omställningsstöd på 100 000 kronor. Ett sätt att från kommunens sida markera att man inte längre anser att Kvartersbions verksamhet uppfyller kraven för att uppbära kulturbidrag.
–Jag tycker att det är oerhört viktigt att vi använder pengarna som går till kulturpolitik i staden till dem som inte klarar sig på något annat sätt. Alltså till det som uppfyller kvalitetsreglerna vi har.
– Vi ger stöd till åtta filmfestivaler, Filmcentrum och Zita. Problemet är att Kvartersbion idag visar samma filmer som man gör på Astoria eller Filmstaden och det tänker vi inte ge filmstöd till, säger kultur- och idrottsborgarråd Madeleine Sjöstedt.
Själva knäckfrågan, att filmutbudet inte är unikt, avfärdar René Reiss som ”dynga av kvalificerat slag”. Förutom att visa kvalitetsfilm vill René Reiss bedriva en social kulturell verksamhet.
–Jag vill föra ihop olika människor från olika etniska, sociala och kulturella bakgrunder. Hos oss möts pensionärer, tonåringar, uteliggare och departementsekreterare.
Konceptet har uppskattats av många och under ett tidigare blåsväder, när hyran höjdes kraftigt efter att fastigheten biografen ligger i såldes till en bostadsrättsförening 2004, samlades 3500 namnunderskrifter in till stöd för biografen.
Men just nu går vänföreningen på lågvarv. De har packat ihop inför trycket, som René Reiss uttrycker det.
Bland dem som ryckt ut för ett bevarande av biografen finns oppositionspolitikerna. Mårten Andersson, vänsterpartist i Stockholms kulturnämnd, har med sina partikamrater, samt stöd från s och mp, begärt en utredning från Kulturförvaltningen om hur Kvarterbion ska överleva.
–Jag och min kollega Anne Mari Engel bestrider att verksamheten inte är unik. Jag vågar säga att biografen, dels som den är kulturhistorisk, dels har en repertoar som jag inte tror finns på någon ensalongsbiograf. Det är en märkligt imponerande högkvalitativ repertoar, säger Mårten Andersson.
Han håller med om kritiken att biografen kunde ha fler besökare. René Reiss menar att det i så fall gäller samtlig biografverksamhet men pekar också på kommunens affischeringsförbud som ett hinder för att nå ut till publiken.
–De som uppbär kulturstöd hotas med att mista det om de affischerar. Det är olagligt, men eftersom det är sista möjligheten att kommunicera med din omgivning om du saknar pengar, är det en demokratifråga.
Sista ordet ser nu ut att vara sagt i slaget mellan Kvartersbion och de styrande politikerna. Madeleine Sjöstedt säger att hon helst ser en kulturell verksamhet i biografen efter en eventuell nedläggning av Kvartersbion. Mårten Andersson har hört rykten om planer för lokalen, men vill inte sprida dem vidare.
René Reiss:
–Man måste fråga sig vad förvaltningen har för avsikt. Jag tror att de vill sno verksamheten och de säger saker som att ”lokalen är värdefull”. Jo tack, jag vet.
