Vad skrev man egentligen om August Strindberg? Vilka var argumenten i debatten om kvinnlig rösträtt? Hur löd receptet på julskinka för hundra år sedan? Sådana frågor kommer blixtsnabbt att besvaras när Svenska Dagbladet och Aftonbladet som första stora dagstidningar i Sverige blir digitalt sökbara i hela sin utgivning inom två år.
–Det gäller alltså Aftonbladet från och med 1830 och Svenska Dagbladet från och med 1884, förklarar Mia Bjelkholm, som representerar mediekoncernen Schibsted i projektet Digidaily.
Det är Riksarkivet, Kungliga biblioteket och Mittuniversitetet som tillsammans utvecklar en metod för snabb digitalisering av äldre dagstidningar. Mediekoncernen Schibsted – med bland annat SvD och Aftonbladet – har ingått ett treårigt avtal om att vara medfinansiär vid sidan av bland annat EU och svenska myndigheter.
–Det roliga är det blir fritextsökning på hela materialet, vilket ju är mycket enklare än att söka datum för datum som nu. Man kan till exempel skriva in ett ortsnamn och hitta traktens stora händelser under 1800-talet, eller efternamnet på mormors mormor och hitta familjesidorna med vem som gifte sig med vem, säger Heidi Rosen som är KB:s projektledare.
Bakgrunden till att allt som tidningarna har tryckt under hela sin existens nu görs digitalt sökbart för allmänheten är också att många äldre tidningsexemplar åldras illa.
Under perioden 1870–1920 var pappersmassan av låg kvalitet. I kombination med extremt stora tidningsformat blir följden att vissa tidningsexemplar i dag faller i bitar vid beröring.
–Tidningspapper före 1870 var bättre eftersom det gjordes av lump. Först efter första världskriget blev man bättre på att göra papper av barrträd. Men tidningspapper är inte gjort för att hålla, det får man inte glömma bort, säger Heidi Rosen.
Det är alltså ett hotat kulturarv som ska räddas åt framtiden, samtidigt som det blir mer tillgängligt än någonsin. Hittills har runt en miljon av Aftonbladets papperssidor fraktats till Riksarkivets Mediakonverteringscentrum, MKC, som ligger i den lilla orten Fränsta i Medelpad. Scanningen är i full gång, och nu står Svenska Dagbladet på tur.
–Digitaliseringen följer de rutiner som KB har, vilket vi ser som en stor fördel, säger Mia Bjelkholm.
En ovärderlig kulturskatt öppnas när allt från tidningarnas födelse och framåt görs digitalt tillgängligt för KB:s användare. Det är dock bara det allra äldsta materialet som också kan göras fritt tillgängligt på internet.
–Väldigt mycket är ju fortfarande upphovsrättsskyddat, påpekar Schibsteds koncernjurist My Goland.
Schibsted hör till de privata bidragsgivare som sponsrar projektet med att utveckla en teknik för snabbare digitalisering. Ur en mediekoncerns perspektiv kan det historiska arkivet vara viktigt för dagens redaktioner, men tidningsklipp kan också komma att erbjudas till läsare. En av förhoppningarna är att Svenska Dagbladet och Aftonbladet ska kunna erbjuda allt från historiska löpsedlar till artiklar om personer eller orter – sådant som hittills är oerhört tidsödande att hitta men kan innebära betydelsefulla minnen för många.
–Tidningar från 1950-talet och framåt finns visserligen som mikrofilm, men att veva fram tidningssidor, filmruta för filmruta, känns inte optimalt. Därför behöver KB ta språnget att göra landets gamla tidningar digitala, säger Heidi Rosen.
Digidaily är ett utvecklingsprojekt som har stöd också av Tillväxtverket och länsstyrelsen för Västernorrland. Syftet är att hitta ett sätt att hantera till exempel äldre jätteformat upp till 90x50 cm eller hur trasiga sidor lagas före skanning.
–Nu går det här väldigt bra, och vi ser ut att bli klara med både SvD och Aftonbladet redan under 2012. Sedan vill förstås KB att fler tidningskoncerner än Schibsted ska vara intresserade av att låta digitalisera sina tidningar genom MKC:s försorg, säger Heidi Rosen.
Klart är att det lilla Fränsta i Medelpad nu låter tala om sig. Mitt ute i glesbygden har ortens Mediakonverteringscentrum blivit ett av Europas största digitaliseringscentrum.
Den massdigitalisering som tar fart i skogsbygden rör förstås inte bara tidningar utan också böcker, kartor, ritningar och sådant som lösa blad, mikrofilm, fichekort och fotografiskt material. Nu gäller det bara att medel anslås också för fortsatt tidningsdigitalisering efter 2013 då man är klara med pionjärtidningarna.
