Leif Pagrotsky, Du väljer att börja den här intervjun om S kulturpolitik hos Voodler, som distribuerar film över kabelnätet på ett helt nytt sätt…

– Ja, vi upplever väldigt dramatiska tider för kulturlivets betingelser. Kulturens plats i människors liv har ökat dramatiskt. Aldrig förr har så många haft tillgång till musik, teater, opera och film. Det har möjliggjorts av en teknikrevolution som vi är bara i början av. I vardagen hos de många människorna och i kreativitet och vitalitet hos dem som skapar kulturen, ska vi vara lyhörda för möjligheterna så att vi är så bra som möjligt så tidigt som möjligt. Det finns ingen anledning att Sverige inte ska ha ambitionen att dra nytta av de möjligheter som öppnas. Det är ingen slump att Voodler och Spotify är från Sverige och att Skype hittades på av en svensk och en dansk. Det ser jag otroligt positivt på, och det är en utmaning och en uppgift för kulturpolitiken att ligga i framkant på detta. Detta är tätt sammanflätat med frågan om internationalisering. På internet är hela världen en enda punkt, det finns inga avstånd.

Av alla gamla, till synes mossiga kulturformer, är det operan som har kommit först och längst på det här området. En operapremiär på Metropolitian i New York kan plötsligt locka 13 000 personer i Sverige. När har det förut hänt? Då är det ändå bara en operaföreställning och en inköpares visningar. Det fantastiska är att det är fullsatt när det visas opera i Grebbestad och Sandviken. Samtidigt har stockholmare trott att opera finns bara där det finns operahus.

Hur får du in detta in din kuturpolitik?

- En konkret sak är att driva på digitaliseringen av biografer. Nu är tekniken mogen. Det var den inte förut. Minns jag rätt är 40 procent av Metropolitans försäljning utomlands Folkets hus och parker. Svensk landsbygd ligger alltså i framkant jämfört med Paris och Rio de Janeiro.

Alliansen vill ju digitalisera biograferna. Är ni med på samma tåg?

- Jag är glad över att de har samma åsikt.

Är det på några andra konkreta punkter som ni lyfter in teknikskiftet i er kulturpolitik?

– Det jag pratar om nu är att vara i framkant av en rörlig utveckling. Då vill inte jag stå här och säga att vi ska göra si 2103 och så 2014. Det handlar om att ha en flexibilitet och dynamik i politiken så att vi kontinuerligt kan vara lyhörda för det som dyker upp. Konkret har vi formulerat det som att vi vill ha en digitaliseringskommission som hjälper oss att ligga i framkant och lyssna av, läsa vad som sker i andra länder och komma till oss med råd om detta. Det handlar inte bara om oss och staten, utan också om att få privata aktörer att gå samman om standardisering och förenklade avtal om upphovsrättens hantering. På nationell nivå ska det bli en kraft som för fram utvecklingen, men det är poänglöst att säga att t ex 2014 gäller det och detta. Det gäller att skapa mekanismer för att kontinuerligt följa och driva utvecklingen.

– Med ett gammalt ord som Gunnar Sträng brukade använda vill jag göra syneförrättning. Man ber då alla institutioner som uppbär statligt stöd att gå igenom sina möjligheter att göra sitt område mer tillgängligt för fler. De ska visa hur möjligheterna har utvecklats under året. Det handlar om våra museer och om hur de tillgängliggör sina samlingar och om våra scener och hur de jobbar med detta. Syneförrättning är att var och en ska gå igenom sina möjligheter att visa vad de sysslar med.

Är det en sorts teknisk revision?

- Här och nu, varje år om vilka möjligheter som finns i vars och ens bransch. Dramaten ska berätta om hur många föreställningar som har visats digitalt på andra orter, som i Gustavsberg. Ett skäl är att hela folket betalar skatten till Sveriges kulturinstitutioner och det här öppnar möjligheter att få vara med och glädjas över frukterna av arbetet i statens institutioner. Det stimulerar intresset, och förståelsen för att det här kostar pengar.

Ta Moderna museet, som har gjort det tekniska arbetet för att lägga ut sina utställningar på nätet. Ändå visas de ännu bara på intranätet, för upphovsrättsfrågorna är inte lösta. Hela Sveriges folk som betalar Moderna museet har den tekniska möjligheten att sitta hemma och få upplevelser eller göra studier och jämförelser, men det är inte åtkomligt idag.

Men S-kongressen från i höstas är ju tydlig försvarare av upphovsrätten i de kulturpolitiska riktlinjerna?

- Jag är inte säker på att detta handlar om kronor och ören. De regler och villkor som är fastställda är kanske inte anpassade för digitala förhållanden. Det kan bli för svårhanterat och klumpigt. Jag har mitt eget exempel, för jag har velat lägga ut mitt Sommarprogram från SR på min egen hemsida. Jag frågade SR om jag kunde få ta mina egna manus och läsa in dem igen och lägga ut dem på min hemsida, och jag fick inget svar. Då är det ett fundamentalt fel om det inte går att lösa detta smidigare i den värld vi nu lever i som är så digitaliserad.

Ni är samtidigt noga med att hävda upphovsrätten ju…

Ja, alltså det är fundamentalt för ett parti som kallar sig arbetarparti att musiker och konstnärer ska ha betalt för sitt arbete. Det är okontroversiellt i vårt parti. Men det ska finnas former som gör det möjligt, smidigt och enkelt. Spotify är ett jättekliv framåt på det området. SR ger idag inte ett rakt svar om jag får ta mitt program och lägga ut det på min hemsida….

Ni hör ju som sagt ändå till de partier som betonar upphovsrätten. Miljöpartiet är ju extremt mycket mer liberalt i sin syn. Enligt deras kulturpolitiska program ska upphovsrättshavaren aktivt påkalla sin rätt till materialet fem år i taget….

- Jag kan bara konstatera att jag i debatter inte märker några större skillnader och jag avstår från att polemisera.

Jag frågar för att ni ju ska bilda ett rödgrönt regeringsalternativ...

- Det ligger inte på kulturutskottet, därför har jag ingen detaljkunskap. Men ett annat ben som hänger väl ihop med digitaliseringen handlar om internationaliseringen. Kanske handlar det om att jag har varit handelsminister i åtta år och har ett väldigt starkt internationalistiskt perspektiv. Kulturens framtid handlar om hur man förmår att ta till sig det nya som sker utanför landets gränser, och hur man förmår att själv möta en publik utanför de egna leden - ett livsvillkor för kreativitet och vitalitet. Många svenska kulturområden, som musik och opera, är väldigt bra på detta, men teatern har det oerhört svårt för det är dyrt att flytta föreställningar och publiken ovan att se föreställningar från andra länder med skådespelare som man inte känner igen från TV och så. I min bild av en modern kulturpolitik måste man bejaka att världen är närmare och viktigare än någonsin. Vi måste kämpa för och prioritera en internationellt mer öppet, lyhört och utåtriktat kulturliv.

Socialdemokraterna har förut inte haft ett helt kapitel om riktlinjer för kulturpolitiken från sin kongress. Men jämfört med Folkpartiet och Vänsterpartiet är det inte mycket med tio A5-sidor om kultur. Det är Socialdemokraterna och Moderaterna som utmärker sig genom att i mindre utsträckning ha en skriftligt preciserad kulturpolitik. Varför?

- Jag och mina medarbetare som skribenter är kanske mera strama. Det är få områden som får hela kapitel, för det har inte varit organiserat på det sättet. En hel förmiddag ägnade vi åt detta under kongressens fyra-fem dagar. Det var med en partiordförande som deltog i detta och tog upp kulturpolitiken i sitt stora kongresstal… Jag tvivlar på att mina företrädare som talesmän i kulturfrågor har haft det lika väl förspänt.

Nu tar ni också fram ett valmanifest om kulturfrågor genom partistyrelsen...

- Ja, då handlar det om valrörelsen. Men från kongressen är det ett mera principiellt dokument. Vi tar nu fram kongressens beställning.

Vänsterpartiet talar om att de hade ett kulturpolitiskt program redan 1946. Sedan n är gäller ert kul turprogram eftersom ni tar fram ett nytt nu?

– Det är inget program, det är en valplattform för en mandatperiod, och den ska inte bestå i 40 år. Vi har ett partiprogram, det är vad vi har. Vi har inte särskilda program på olika områden. Vårt senaste partiprogram är från 2001.

Står det om kulturen där?

- Det minns jag inte.

Det ni nu gör är alltså en pragmatisk översyn inför valet?

– Ja.

Som intervjuare tar jag fasta på sådant som sticker ut i kongressens riktlinjer. Opera och spjutspetskultur betonas inte lika mycket som till exempel delaktigheten i egenskap av utövare. Ni betonar amatörkultur och ideell kultur…

- Nja, båda delarna vill jag påstå. Vi har ju pratat om den digitala distributionen av operakonsten.

Konstarterna står det inte så mycket om…

- Det är inte organiserat så.

Ni skriver däremot att Sverige ska vara en kulturnation i världsklass.

- Ja, kulturen ska ta mer plats i människors vardag. Det är ju det som den nya tekniken gör möjligt. Internationaliseringen ser jag som ett sätt att vitalisera kulturens kvalitet.

FP vill ha ett nytt scenhus. Hur är det med S, tar ni ställning i den frågan?

– Det kanske vi kommer att göra. För min del tycker jag inte att Operahuset är bra nog för Stockholm. Det räcker att titta på Göteborg, eller Umeå. Eller förstås på Köpenhamn och Oslo. Vilken vitalisering det blir av kulturlivet med en tidsenlig operascen! Nu talar jag om en modern scen med modern utredning, inte om huset.

I riktlinjerna från kongressen ska S arbeta för att museisamlingar som inte visas nu, ska erbjudas andra som kan visa dem. Vilka?

- Länsmuseerna. Min princip är enkel: Den som vill visa ska ha förtur framför den som inte visar. Samlingar ska inte i onödan ligga gömda där inga ögon kan se dem.

Lovar du att ge anslag till den som vill flytta en samling så att den kan visas?

- Jag kan tänka mig det, men i första hand handlar det om att den som lånar in får betala. Men utlånaren ska ställa det till förfogande, och vi ska se till att det ska få en bra start. Det ska underlättas. Det är en princip som vi ska slåss för att det som är outnyttjat och som någon annan vill visa ska få förtur. Jag vill att det ska vara en självklar del av uppdraget till institutionerna att ställa saker till förfogande. Kan de visa att det driver merkostnader, kan jag ta ställning till det.

Ni vill att svensk design ska ställas ut bättre…

- Vi gick till val förra gången på att Nationalmuseum skulle byggas till och få höjd ambition på design. Det uppdraget har ju Nationalmuseum, och med större, modernare lokaler skulle det gå. Att höja Nationalmuseets ambitionsnivå ökar möjligheten för museet att sköta denna del av deras uppdrag. De köper ju hela tiden saker som är uttryck för vår tid, men detta uråldriga museum har ju ingen möjlighet att visa det…

Kommer ni att driva en mer expansiv lösning för Nationalmuseum än alliansen?

– Vi tar ställning på vår kant. Alliansen har för låg ambitionsnivå. Deras förslag är inte i nivå med kraven för en Sveriges viktigaste kulturinstitutioner för de kommande 50–100 åren.

En sak som var stor under socialdemokraternas senaste regeringsperiod var Access-jobben. Ni står fast vid att de behövs?

- Ja, vi har ju bestämt att kulturarvet ska bevaras för evig framtid. Det arbetet är bättre att bedriva under lågkonjunktur, än under överhettning. Nu har detta varit avskaffat. Fortsätter det att vara hög arbetslöshet, är det min bestämda uppfattning att det här behövs. Det gör nytta i arbetsmarknadspolitiken samtidigt som vården av kulturarvet går snabbare.

Går ni ut med löfte om detta?

– Detta är inte tänkt att vara permanent. Det är bara tänkt för lågkonjunktur. I dag är arbetslösheten på rekordnivå, och ändå togs Access-jobben bort. Jag är förvånad.

Rot-avdrag för vård av kulturarv vill ni också ha….

- Ja, det är en del av vår konjunkturpolitik. Det kan vara underhåll av läckande tak på kulturfastigheter. Rot handlar om byggnader och parker etc, medan Access handlar om att tillgängliggöra.

Ska det vara särskilda a-kasseregler för kultursektorn, eller är det generellt bättre a-kassa som ska gynna också kulturskapare?

– Det är en viktig fråga som vi har talat med TCO om. Prioriteten är tre saker: Ersättningsnivån, taket och avgiftens konstruktion. I dag har t ex skådespelarna extremt höga a-kasse-avgifter eftersom de har hög arbetslöshet. Det vill vi ta bort. Vi och TCO prioriterar dessa tre faktorer. En översyn är tänkt att ske omedelbart efter valet.

Blir det ingen särlösning för kulturskapare?

- Det är inte uteslutet, men heller inte prioriterat. Ersättning, tak och avgift kommer först, vilket också TCO ser som viktigast.

Besked ges först efter valet?

– Ja, det är svårt för oss i opposition att hitta tekniken för hur det ska lösas. Men musiker, dansare och skådespelare med tillfälliga jobb för en eller några kvällar har i dag regler som inte fungerar. Den som tar ett kort jobb kan förlora hela veckans a-kassa. Vi är medvetna om det orimliga i detta, men liksom TCO prioriterar vi de andra tre faktorerna. Frågan ligger hos våra arbetsmarknadspolitiker. Vi kulturpolitiker har sett till att alla känner till detta.

Lovar ni fler jobb i Teater-, Musik- och Dansallianserna?

- De förtjänar att byggas ut. I dag omfattas för få kulturskapare. Samtidigt är detta inte en a-kassa, utan ett sätt att skapa flexibilitet för arbetsgivare och arbetstagare. Anställningen i allianserna är till för vidareutveckling och förkovring.

Tillbaka till den nya tekniken. Där ser S även risker, som mobbning på nätet, kränkningar av integriteten och svårigheter att få bort uppgifter. Kan det bli valfråga?

– Vi har försökt göra föräldrar medvetna om en problematik. Vi är positiva till tekniken på sikt, men man ska också vara vaksam.

S-kongressen slog fast att ”kultursponsring kommer aldrig att vara en fråga om mer än marginella resurser”. Är det så

– Ja. Sponsring är välkommet, men betydelsen blir aldrig mer än marginell. Ta Göteborgsoperan som har haft sponsring länge, men utan att det har blivit mer än ett par procent av budgeten. Det kan inte ersätta skattefinansiering.

Ni vill satsa mer på kultur för barn. Är ni för de borgerliga allians partiernas Skapande skola-reform?

- Skapande skola försvarar sin plats. Det är en liten reform, men den vitaliserar de estetiska ämnena och det är bra att lärarna själva får söka pengarna. Initiativ och kreativitet uppmuntras. Jag har inga problem att liksom alliansen driva Skapande skola-reformen så länge det inte sker på bekostnad av annan skolverksamhet.

Ni vill värna de estetiska skolämnena ?

– Ja, vi har yrkat avslag för att det inte ska vara obligatoriskt med till exempel teckning eller musik även på gymnasiet. Är det förresten något som svenskarna är dåliga på så är det scenframträdanden, därför borde även teater och drama kunna få mera plats i skolan. I detta fall är det utbildningspolitikerna som får avgöra vad som kan återställas. Det handlar om kunskap för livet.

Vad vill ni göra för Kulturskolan?

- Det är ju kultur på fritiden, och vi har sett hur en del kommuner har höjt avgifterna, varför det finns en tendens att elever väljer bort för att det är för dyrt. Vi är oroliga för vad det leder till i trängda miljöer. Vi vill införa ett stimulansbidrag för kommuner som vill göra något riktigt bra. Det blir ett statligt stöd, som ska kunna sökas bara av de kommuner som tar ut mindre än genomsnittskommunen i avgift för kulturskolorna, men ett villkor för stödet blir alltså att också ha en bra idé som statliga pengar kan uppmuntra. Genomsnittsavgiften i dag är cirka 800 kronor per elev och termin i kulturskolan. Det gör att Göteborg som tar ut mindre än så skulle kunna få ett bidrag, men inte Täby vars kulturskola är dyrare än genomsnittskommunen. Vi hoppas att detta sätter sökarljuset på de kommuner som är dyrare än andra.

S lovar att satsa på mer kultur också för äldre…

- Ja, vi vill ge kommuner ett statligt bidrag som stimulerar dem att erbjuda mer kultur i äldreboendena. Alla med äldre släktingar på hem har nog sett hur musik kan bryta monotonin.

Ni vill införa fler filialer till stora institutioner, och ser Moderna museets konsthall i Malmö som ett föredöme…

– Ja, det behövs fler sådana exempel. Det kan också vara mindre filialer. Nationalmuseum har till exempel en fin verksamhet på Läckö slott. Jag vill ha en dialog med museerna. Vi vet att t ex Louvren i Paris gör sådant här med kommersiell inriktning (filial i Abu Dhabi) och det kan finnas något att lära även av dem.

Precis som andra folkrörelsepartier försvarar S public service och presstöd. Är det något nytt på det området?

- Vi tycker oss ha sett en tillnyktring hos moderaterna och folkpartiet, som ser ut att ha kompromissat med övriga alliansen. Men S vill inte att ledningen för public service utses på ett politiserat vis. Det ska vara långa utnämningar som inte påverkas av val. Dessutom är vi kritiska mot den förändring som innebär att juridiska personer numer bara betalar för en tv-licens. Ett Scandic-hotell med hundra rum betalar alltså bara för motsvarande en person och det är fel.

- Angående presstödet var det ursprungligen tänkt att förhindra tidningsdöd. Vi tycker att det i dag också skulle behövas för att underlätta nyetablering, t ex av digitala medier. Ytterligare en mediepolitisk fråga är att tidskriftsstödet, som alliansen smalnat av, åter bör breddas. Det är olyckligt att tidningar typ Expo inte ska kunna få stöd.

S-kongressen föreslår att man inrättar en integritetsombudsman, en IO…

- Ja, vi vill att folk ska ha någonstans att vända sig, om till exempel jakten på illegala fildelare förs på ett helt proportionslöst vis.

Hur ser S på att regionerna nu börjar ta över fördelningen av förut statligt kulturstöd?

- Det innebär en vitalisering av kulturpolitiken i regionerna och det vill jag gå vidare med. Min åsikt är att pengar från staten ska gå till nationellt intressanta projekt i regionerna. Det är nog åt det hållet som hela regionaliseringsprocessen är på väg. Jag vill gå vidare med de län och regioner som har kapacitet och kunskap. Ska kulturpolitiken tas över regionalt, så ska den utövas i linje med den nationella kulturpolitiken.

V och MP efterlyser kvinnornas historia på ett tydligare vis på museerna. MIljöpartiet hävdar att Arbetets museum skulle få ett sådant museum med genusperspektiv. Står S bakom idén?

- Den idén är okej.

På samma vis driver V att Unga klara ska bli en scen för barn- och ungdomsteater…

– Vi gillar också Unga Klara… Vi är inte motståndare till idén.

Lovar ni att återinföra fria museientréer för vuxna på de statliga museerna som omfattades av ert frientréförsök 2005-2006?

- Det vill vi. Vår erfarenhet var att besökssiffrorna kraftigt steg, och att det var en väldigt positiv atmosfär kring museerna då.

Ännu sommaren före valet tycks ni förhandla med övriga rödgröna partier om vilka frågor som ni gemensamt kan ta er an. När vet vi väljare säkert?

- Före augusti månads utgång kommer hela den rödgröna kulturpolitiken att vara känd genom ett valmanifest. Just nu är det en parallell process att Socialdemokraternas medie- och kulturpolitiska partiplattform fastställs av partiledningen.