Förra veckans skvallersnackis i krogsvängen måste ha varit att Veckorevyns Ebba von ­Sydow efter att ha påståtts vara otrevlig och eventuellt spillt vin på Stureplansgruppens vd Vimal ­Kovac, helt sonika portades från halva Stureplan. ”Hon ­föregår inte med gott exempel” sade pressansvarige Stephanie af Klercker till SvD. Även Expressen och Resumé rapporterade om denna fadäs och det dröjde ­sedan inte många timmar innan bloggosfären översvämmades av mer eller mindre smakfulla inlägg som avhandlade situation Ebba.

Jag avser inte här bedöma sanningshalten i den påstådda portningen, för i utelivet är inte det där så himla viktigt, det är snarare myten man vill åt. För det är ju onekligen komiskt att någon som för många framstår som själva symbolen för Stureplans alla höga stövlar och dyra väskor blir portad just på hemmaplan. Det genererar det perfekta krogsamtalet för en halvtimme på Riche, och som sådant får uttalanden och ögonvittnesmål gärna spreta åt alla håll, det kryddar bara kvällens dramaturgi. Och förmodligen stans barkassor likaså.

Krog- och klubbmyter är historiskt sett inget nytt, ett av de internationellt mest kända exemplen är då Mick Jagger 1979 nekades inträde på klubben Blitz i London. Det var Visage-sångaren och klubbarrangören Steve Strange som stod i dörren och teatraliskt avvisade en snopen Jagger med anledningen att han var för gammal och sunkig. Sant eller inte? En rolig anekdot ­likväl. Och vi behöver inte ens åka till London för att hitta exempel, för snart två år sedan gick ryktet att E-type hade portats på nya Spy bar av ungefär samma skäl. Var det skvallret kanske bara ett pr-trick för att etablera en ny profil? En sak är i alla fall säker, jag gjorde ingen nämnvärd research innan jag viskade det vidare i nåns krogöra.

Bra just nu: Mathew Jonsons jazztechno på Cobble­stone Jazz – 23 seconds

Dessutom: Är det bara jag som är måttligt intresserad av Kent?