Över en miljard människor använder sociala medier enligt vissa uppskattningar. De kallas så, sociala, för att det är användarna själva som skapar innehållet i samspel med varandra.

I motsats till de asociala medierna då får man anta, exempelvis den tidning du just nu läser, fylld av material skapat av professionella journalister för en passiv publik. Vilket förstås är en sanning med modifikation – läsarkontakt medelst telefon och brev liksom läsarmedverkan på insändarsidor har alltid varit centralt, och de digitala sociala funktionerna har länge varit en integrerad del av tidningarnas webbplatser.

Det gångna året har det varit meningslösare än någonsin att försöka ställa de nya medierna mot de gamla. Samspelet sociala medier–traditionella medier blev aldrig så tydligt som under den arabiska våren, där mycket av rapporteringen i tidningar och tv byggde på uppgifter från Twitter och Facebook.

Det talades om en Twitterrevolution, men en mikroblogg skapar inga revolutioner. Det kan bara ett folkligt missnöje mot förtryckarna göra.

Däremot påskyndade de nya öppna plattformarna demokratirörelsernas framväxt i Tunisien, Egypten och Syrien. De sociala medierna stärkte också länkar mellan olika oppositionella grupper, breddade informationsutbudet och möjliggjorde ledarlösa rörelser.

Också i den demokratiska världen visade de sociala medierna sin samhällsomstörtande förmåga. Under upploppen i London i somras blev premiärminister David Cameron så rädd att han ville hindra människor att använda dem, och unga britter dömdes till fleråriga fängelsestraff för att ha uppmanat till kravallerna på nätet.

Halva Sveriges befolkning finns idag på Facebook. Men trots att de flesta känner till Twitter har bara några få procent konton där.

Mikrobloggen där man meddelar sig med omvärlden på max 140 tecken (men som många använder för att sprida länkar till betydligt längre texter) erbjöd under 2011 inte bara liverapportering av vanliga medborgare från såväl dödandet av bin Ladin som terrorattentatet på Utøya. Den blev också nöjesjournalisternas nya bästa vän med rubrikstoff om kändisar som Charlie Sheen och Ashton Kutcher.

Symbiosen lär fortsätta. Och 2012 kommer att bli ett ännu socialare år.


Trender 2012 för sociala medier

Nya Twitterrevolutioner

Användningen av sociala medier under den arabiska våren kommer för lång tid framöver att inspirera andra demokratirörelser i världen. Vågar vi hoppas på Ryssland och Kina nästa år?

Men vi kommer också att se exempel på motsatsen, hur auktoritära regimer utnyttjar sociala medier för att övervaka och infiltrera oppositionella. Och sedan finns förstås alltid frestelsen att göra som makthavarna i exempelvis Libyen och dra ut sladden och helt stänga internet när det blir för hotfullt.

Krympande offentligt rum

Facebook och Twitter används i allt högre utsträckning för att sprida och diskutera tidningsartiklar, filmklipp, musik och annat professionellt producerat innehåll. I de sociala mediernas nästa utvecklingssteg berättar vi om oss själva genom vilket material vi delar (aktivt eller automatiskt), inte genom att tala om vad vi åt till frukost.

Men ju mer vi tar del av omvärlden genom sociala medier, desto mer avskärmade blir vi, eftersom vi då bara ser sådant som våra vänner och de vi följer tycker är viktigt. Det gemensamma offentliga rummet krymper när var och en skapar sin egen filtrerade och personaliserade bubbla.

Mobilt och lokalt

De sociala medierna kommer på allvar att flytta från datorerna till de smarta mobiltelefonerna. ”Geolokalisering”, där mobiltelefonens GPS berättar var du befinner dig för stunden, har hittills mest använts till att ”checka in” på olika platser men får en allt centralare roll. Räkna med fler sociala tjänster som baseras på dina koordinater.

Facebook- tröttheten sprids…

Protesterna blir stora varje gång Facebook gör en förändring. Precis före årsskiftet kom en av de största någonsin, omgörningen av din profil till en tidslinje, och de redan krångliga sekretessinställningarna ändrades än en gång. Inom kort kommer det även annonser mitt i nyhetsflödet.

Många kommer nästa år en gång för alla att få nog av Facebooks slappa syn på medlemmarnas integritet och företagets egen nordkoreanska slutenhet. Den backlash och sociala medier-trötthet som vi redan sett prov på under 2011 lär växa.

… länge leve Facebook!

Ju mer etablerade de redan existerande nätverken blir, desto svårare blir det för nya att etablera sig. Även om en hel del konton demonstrativt kommer att sägas upp så är Facebook ohotat som det stora folkliga mediet och Twitter som den främsta omvärldsbevakaren.

Google kan knappast räkna med något brett genombrott för sin konkurrerande tjänst Google+ nästa år. Trots att den lär integreras kraftigt med andra populära Google-verktyg ser den ut att förbli ett nischat medium för nördarna.

Smalare sociala medier kommer att finnas kvar, kanske rentav bli fler, men för alla utom de självutnämnda proffsen blir det för jobbigt att jonglera mellan flera, och då finns bara en vinnare.

Mer och smartare reklam

Företagen har hittills trevat sig fram i de sociala medierna med varierande framgång. Nästa år kommer de att bli skickligare, vilket innebär att de inte enbart pumpar ut traditionell reklam. Snarare kommer fokus att ligga på ökad kommunikation och på att involvera sina kunder på olika sätt. Företagen kommer, kort sagt, att bete sig mer som personer i de sociala medierna.