Bara en vecka före dagens regeringsproposition om att avveckla den statliga inkomstgarantin, beslutade Konstnärsnämnden att ytterligare sex personer ska ha en inkomstgaranti livet ut.

Av de sex är fyra bildkonstnärer – Anders Widoff, Mari Rantanen, Lars Olof Loeld och Beth Laurin. De övriga två som konstnärsnämndens styrelse har beslutat att ge livstida inkomstgaranti är musikern Kristine Scholz och koreografen Gun Lund. Alla sex fick ett glädjande samtal förra måndagen och de har allihop haft särskild tur att bli utvalda 2009 – nästa år är det försent.

- Ytterst få konstnärer har haft sådana inkomster i livet att de har pensionsförsäkringar och liknande, säger Anders Widoff. Den här garantin betyder trygghet och att man blir delaktig i ett socialt system och jag är oerhört tacksam för att jag har fått den, så här fem i tolv.

Anders Widoff har förståelse för att systemet med inkomstgarantier ses över.

- Inga system är ju självklara för evigheter. Men vill man ha en kultur med bredd så måste den bäras upp på något sätt.

Regeringens avveckling av inkomstgarantin har omedelbart fått kritik av Folkpartiets tidigare partiledare Bengt Westerberg, som i dag är ordförande i Författarfonden som också delar ut statliga inkomstgarantier.

– Det är ett orimligt slag mot svenskt kulturliv. Den som under många år har utövat konstnärskap på hög nivå och gått från stipendium till stipendium bör kunna få en långsiktig inkomstgaranti. Sådant går inte att ersätta med stipendier.

Också från den politiska oppositionen kommer kritiska röster. Esabelle Dingizian, Miljöpartiets ledamot i kulturutskottet, tycker att det är olyckligt att det inte har gjorts en parlamentarisk utredning om kulturens framtid.

- Det är mycket möjligt att stödet behöver formas om. Kulturarbetarnas situation är inte bra och något måste göras, säger hon. Men någon form av instrument för att stödja konstnärerna behövs. Vi måste ha en helhetsdiskussion om det här istället för att göra det till en ekonomisk fråga.

Vänsterpartisten Torbjörn Björlund, suppleant i riksdagens kulturutskott, menar att det är en principfråga att samhället ska stödja konstnärlig verksamhet.

- Det är viktigt att ge förutsättningar så att konstnärer kan verka och leva på sin konst, säger han. Annars finns det risk att de kommersiella krafterna får alltför stort inflytande.

SvD har sökt Leif Pagrotsky, Socialdemokraternas talesperson i kulturfrågor, men han har avböjt att kommentera och hänvisar istället till den presskonferens han har inbjudit till under måndagen.

Systemet fanns redan på 1960-talet och formulerades då som konstnärsbelöningar. Bland stjärnor på listan fanns till exempel operasångerskan Birgit Nilsson.

För många kommer dagens regeringsförslag överraskande, men Ann Larsson, chef för Konstnärsnämnden, påminner om att det var en valfråga för både moderaterna och socialdemokraterna 2006. Moderaterna ville göra om systemet, medan socialdemokraterna svarade med att föreslå en utökning av inkomstgarantier.

– Jag kan inte minnas att övriga partier tog upp frågan, och sedan har det varit tyst, säger hon.

Hinner ni dela ut någon mer livstidsinkomst före årsskiftet då det blir definitivt stopp?

– Det får bara vara 157 personer på listan, så det blir bara om någon går bort eller någon avsäger sig förmånen frivilligt, säger Ann Larsson.

I fjol bestämde Konstnärsnämnden först i december vilka som skulle få inkomstgaranti, men det är en slump att beslutet denna gång har kommit precis en vecka före regeringens förslag om att slopa systemet, menar Ann Larsson. Klart är att för att komma ifråga för inkomstgarantin har det varit höga krav – det ska vara konstnärskap av stor vikt för svenskt kulturliv. Urvalet har sedan gjorts i flera etapper av olika beredningsgrupper. Konstnärsnämnden får in 67 000 ansökningar varje år men bara ett par procent av dem får något av nämndens totalt 3 500 olika sorters stipendier.