Julen är traditionellt sett den bästa bioperioden i Sverige. Många är lediga och har tid att gå på film även på dagtid. Samtidigt har de inget emot att krypa in i en mörk biosalong, till skillnad från på sommaren. I Storbritannien, där Tinker, tailor, soldier, spy spelades in, gick filmen upp bara två veckor efter världspremiären i Venedig i september. Eva Svendenius, distributionschef på Svensk filmindustri som distribuerar filmen i Sverige, tror inte att den lanseringsplanen hade funkat lika bra här.
–Det hade varit för tajt för att hinna göra ett riktigt bra jobb. Vi ville gärna ha ett samarbete med Stockholms filmfestival, vi kunde få loss Tomas till Sverigepremiären, och vi visste att jul är en fantastiskt bra period, och filmen är i min bedömning ett bra komplement till övrig repertoar under julhelgen. Det var det som styrde. Vi hoppas också på Oscarsnomineringar och då är det bra att filmen är uppe på bio när de offentliggörs. I andra länder kommer man kanske att låta den få premiär just i samband med Oscarsgalan, säger Eva Svendenius.
En annan variabel som påverkar planeringen av premiärdatum numera är den illegala nedladdningen. Eva Svendenius säger att det är ett gigantiskt problem för filmbranschen. I fallet Tinker, tailor, soldier, spy var inte nedladdningshotet det mest avgörande – benägenheten att ladda ner illegalt varierar mellan olika målgrupper enligt filmbolagen. När det gäller amerikanska storfilmer är nedladdningshotet däremot en avgörande faktor. Att Harry Potter-, Sagan om ringen- och Twilight-filmerna går upp under samma vecka i hela världen har dels att göra med att lanseringsmodellen genererar en global hajp som är lysande ur marknadsföringssynpunkt och ger självklara synergieffekter. Men också för att man på så sätt motar fildelnings-Olle i grind.
David Finchers Stieg Larsson-filmatisering The girl with the dragon tattoo som har premiär både i Sverige och USA idag, sjösätts med en variant av den lanseringsmodellen. Den går inte upp i hela världen samma vecka, men i de flesta länder dyker filmen upp på biorepertoaren senast i början av februari.
Det inte är ovanligt att amerikanska storfilmer går upp samtidigt i Sverige och USA. Sverige ses i vissa fall som ett slags ”testland”. I fallet The girl with the dragon tattoo handlade det förstås också mycket om att filmen delvis är inspelad i Sverige och bygger på en svensk förlaga. Joakim Hoffman, försäljningsdirektör på Sony Pictures som distribuerar:
–Sverige är ju en av de viktigaste marknaderna. The girl with the dragon tattoo känner vi är nästan lika mycket svensk som amerikansk. Så det är en självklarhet att den går upp här nu.
Att svenska biobesökarna däremot får vänta länge med att se så kallad kvalitetsfilm är en sanning med modifikation. Ett exempel på motsatsen är Lars von Triers Melancholia, som gick upp i Sverige drygt två veckor efter den skandalomsusade världspremiären i Cannes, i slutet av maj dessutom, traditionellt sett en ganska vansklig bioperiod. Pia Grünler, distributionschef på Nordisk film som distribuerade filmen i Sverige, förklarar att det i det här fallet var hemlandet Danmark som styrde premiären, men att det årstiden till trots var ett bra datum ur konkurrenssynpunkt.
–Normalt sett är det mycket amerikanska blockbusters på sommaren, filmer av en helt annan karaktär, och då kan det vara bra att vara den enda filmen för den här målgruppen. Under vintermånaderna när det är både Berlins och Göteborgs filmfestival, är konkurrensen också mycket större, och man slåss om biograferna på ett annat sätt.
Biograferna ja. För att en film överhuvudtaget ska kunna visas på bio måste distributören sälja in filmen till biografägarna. Som i sin tur kalkylerar med hur många biljetter den kan tänkas sälja och vilka det i så fall är som kommer att köpa dem. Uppmärksamhet på en stor festival innebär sällan att den svenska distributören kan vara spontan, trycka upp filmaffischer och boka biosalonger till veckan efter. Dels är salongerna med största sannolikhet redan bokade: Biorepertoaren är av just marknadsföringsskäl planerad långt i förväg. Pia Grünler:
–Det är ingen självklarhet att vi alltid får ut en film på biograferna exakt när vi vill. Det kan ju ha att göra med att det finns x antal biosalonger som en film kan passa på. Det är en aspekt, konkurrenssituationen, alltså tillgången till de rätta biosalongerna. Utifrån tidigare erfarenheter lär man sig till exempel också om en viss typ av film fungerar bäst i storstäderna eller på landsbygden.
Nordisk film distribuerar även Axel Peterséns debutfilm Avalon, med Johannes Brost som avdankad festfixare, som bland annat hyllades i inflytelserika branschtidningen Variety vid världspremiären i Toronto. Den får Sverigepremiär på Göteborgs filmfestival och går upp på bio först i februari. Att låta Avalon gå upp på bio till jul tror Pia Grünler hade varit ett misstag.
–Konkurrensen är mördande under julhelgen, med Sherlock Holmes, The girl with the dragon tattoo, Stig-Helmer, Tinker, tailor, filmer som redan låg planerade där. Att då försöka klämma in en Avalon för att den fått mycket fin uppmärksamhet i Toronto bedömer vi vore sämre för filmen än att man fortsätter jobba med den pr-mässigt och utnyttjar ännu en exponering på Göteborgs filmfestival. Har man haft för bråttom får man inte chansen igen. Man har bara en chans att sätta upp en film på bio.
