Det har blivit svårare att bli professionell dansare. Under tio år har alla elever kunnat gå ut landets dansutbildningar, men från och med i vår är elitskolan tillbaka.
Nu under maj har alla sjätteklassare som vill gå vidare till årskurs sju på Kungliga Svenska balettskolan i Stockholm fått göra slutprov inför en jury från Skolverket.
Om ett par veckor, lagom till sommarlovet, får de besked om de måste sluta eller kan gå vidare på skolan.
–Barnen har känt sig mycket pressade sedan Skolverkets nya regler blev kända för bara ett par månader sedan, säger balettskolechefen Kerstin Lidström, som tycker reformen borde ha genomförts i ett lugnare tempo.
Det var strax före jul som riksdagen godkände regeringens förslag att återinföra elitutbildning på landets balettskolor i Piteå, Göteborg och Stockholm. Nu gäller åter idén med bred rekrytering följd av successiva urval, så att bara de skickligaste eleverna går ut som yrkesdansare.
De senaste tio åren har balettskolorna inte fått avråda antagna elever, som senare har visat sig vara mindre lämpliga för dansyrket. Nu sker alltså urval redan i sjätte klass.
Även kraven på niorna har skärpts eftersom det också har blivit mycket svårare att komma in på dansgymnasiet när en tredjedel av platserna på dansarutbildningen tas bort. Under våren har niorna haft fyra olika dansprover, följt av ett femte slutprov. Successivt under processen har många fått beska besked om att de inte får fortsätta.
–Från balettskolans sida är vi positiva till elitutbildning, men nu har juryprocessen blivit lite som i tv:s Idol. Ingen elitdansutbildning i hela världen utestänger lärare och ledning från juryarbetet som här, säger Kerstin Lidström.
I tidigare svenska elitsystem var det balettskolans uppgift att avråda elever från att fortsätta. Det innebar att lärare kunde tala med elever och föräldrar i ett tidigt skede så att det inte blev så dramatiskt att sluta.
Nu är det i stället det nya ”Rådet för dansarutbildning”, lett av en svensk domare utsedd av regeringen, som skickar en extern jury till skolorna.
Kerstin Lidström vittnar om att flera niondeklassare redan har farit mycket illa efter negativa besked.
Hos föräldraföreningen är upprördheten ännu större över att de yngsta eleverna, som antogs enligt det gamla systemet, inte längre kan vara säkra på att få vara kvar till nian.
Liksom lärarna är många föräldrar positiva till urval, men de invänder mot den plötsliga förändringen.
–Vi har JO-anmält regeringen, men känner oss ganska maktlösa, säger Johan Edström som är föräldraföreningens ordförande.
Strängare regler gäller nu också under gymnasietiden. Nytt är till exempel att rektorn efter varje läsår får uppmana dem som ”saknar förutsättningar för att nå målet” att lämna skolan.
–Det är det enda exemplet i Sverige där elever inte garanteras att få gå ut skolan. Syftet är att de som lämnar gymnasiet ska vara anställningsbara, säger Claes Göran Aggebo, undervisningsråd på Skolverket.
I salarna på Münchenbryggeriet biter sjätteklassarna ihop.
–Upp, upp! Känn balansen!
Dansläraren Tim Almaas instruerar Hans-Edward Granström och Isak Persson som hör till dem som snart ska få besked om de får fortsätta till sjuan. Pianisten Jonas Gamstorp anslår takten med ett adagio från Parisoperan. Det är till synes lugnt och koncentrerat.
–Vi lärare känner att det är ett osäkert läge. En jury som kommer utifrån vet ju inte hur en elev kan vara vid olika tillfällen, säger Tim Almaas.
Det är för närvarande Peter Syrén vid Södertörns tingsrätt som leder ”Rådet för dansarutbildning”, vilket bestämmer vilka elever som får gå vidare.
Hur ser en domare på lärarnas och föräldrarnas kritik?
–Visst kan beskeden till eleverna komma plötsligt. Samtidigt inbillar jag mig att även relativt unga dansare är vana att dansa upp. Det ligger ju i yrkets natur att uppträda. Att skolan inte är representerad i juryerna beror på risken för jäv, men vi ska följa upp det här och se vad som blev bra och mindre bra, säger Peter Syrén.
