För att inte förneka sig själv, kan Europa inte byggas utan att respektera mångfalden i dess språk. Två vägar finns att gå: antingen en allmän tillflykt till en ”transaktionsdialekt” för att främja utbyten, men med risk för kollektiv utarmning, eller att glädjas över den språkliga mångfalden och säkerställa den för att få till stånd en bättre ömsesidig förståelse och en sann dialog.
Europeiska unionen har, åtminstone inom sina provisoriska gränser, säkrat den fria rörligheten för varor, kapital och människor. Nu är det dags att den tar sig an uppgiften att ge rörlighet åt kunskap, verk och fantasi och på så vis återknyta till de fruktbara ögonblicken i Europas historia. Det är dags att Europas medborgare lär sig att tala med varandra på sina språk. Att värdesätta Europas språk kommer att bidra till att förlika medborgarna med Europatanken. Översättningen spelar här en avgörande politisk roll. För ett språk är inte bara ett instrument för kommunikation, en tjänst. Det är inte heller endast ett arv, en identitet att bevara. Varje språk är ett eget raster som läggs över världen, det existerar enbart i sin interaktion med de andra. När man översätter fördjupar man sin egen och andras egenart: man måste förstå minst två språk för att veta att man talar ett av dem.
Eftersom översättandet är identitetsöverskridande och har erfarenhet av olikheter, bör den stå mitt i det offentliga rummet i Europa vilket det åligger alla att bygga, med dess såväl medborgerliga som institutionella dimensioner och med alla beståndsdelar: kulturella, sociala, politiska och ekonomiska.
Därför efterlyser vi inrättandet av en verklig europeisk politik för översättning, som bör bygga på två principer: mobilisera alla aktörer och sektorer inom det kulturella livet (undervisning, forskning, tolkning, förlagsverksamhet, konst, medier) samt strukturera såväl den interna dynamiken inom EU som unionens yttre förbindelser, genom att konkret garantera mottagandet av andra språk i Europa och kännedomen om europeiska språk på andra platser i världen.
Ur översättningar kan det europeiska projektet ösa ny energi.
Undertecknat av Adonis, Vassilis Alexakis, Etienne Balibar, Tahar Ben Jelloun, Yves Bonnefoy, Barbara Cassin, Michel Deguy, Emmanuel Demarcy-Mota, Claude Durand, Umberto Eco, Maurizio Ferraris, Ghislaine Glasson Deschaumes, Michèle Gendreau-Massaloux, Yves Hersant, François Jullien, Julia Kristeva, Eduardo Lourenço, Amin Maalouf, Robert Maggiori, Federico Mayor, Ariane Mnouchkine, Jacqueline Risset, Fernando Fernandez Savater, Juergen Trabant och Heinz Wismann.
Fotnot: Uppropet lades fram när Generalständerna för multilingvismen hade samling i Paris 26/9 2008. Det publicerades 19/11 i Libération och Süddeutsche Zeitung.
Dags att skapa rörlighet för kunskap och fantasi
SPRÅK OCH KULTUR Adonis, Julia Kristeva, Umberto Eco och Tahar Ben Jelloun är några av de franska intellektuella som slår ett slag för en tydligare politik för språk och översättning i Europa.
Fler kommentarer
Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. För att få kommentera på SvD.se måste du registrera ett konto med Disqus eller använda ett befintligt konto på Facebook, Google, Yahoo eller OpenID.
Vänliga hälsningar, Fredric Karén, chef SvD.se Läs reglerna i sin helhet










