Den dagliga rundan där bekantskapskretsen snabbt scannas av genom att slötitta på Facebook, Twitter och Instagram har under sommaren blivit en allt mer sötsliskig historia. Om nu inte en stor del av mina ”vänner” har reinkarnerats till en homogen samling lyckotroll. För aldrig har väl så många bilder setts på perfekt upplagda maträtter, nakna fötter i motljus, solbrända barn, nyrenoverade stugor, vältränade kroppar – och nu senast män med kantareller i mängd. Och när dessa bilder visas upp, då kommer andra vågen av lyckohetsare – de som trycker på ”gilla-knappen” för glatta livet.

Tummen upp för glädje, det är väl inget konstigt med det, eller? Men när jaget bärs av en heliumballong och identiteten är en del av den samhällsdiskurs som kräver lyckliga och framgångsrika individer är det lätt att skjuta hela skiten i sank. Och när man sedan sitter där ensam i regnet framför en tallrik dåligt uppvärmda färdig-köttbullar med valkar lika stora som bröst – då är man inte längre en ”Svensson” i Facebookland. Utan en totalt ointressant figur, som ingen längre ger en enda liten tumme upp.

Men det finns också en spirande motrörelse till alla dessa fiktivt perfekt skapade överjag. Senast var det 20-åriga Linda-Marie Nilsson som la ut en bild på sig själv där hon poserade i bikini. Ett vackert fotografi föreställande en kropp som inte skapats av stränga dieter eller hundratals svettiga timmar på gymmet. Bilden spreds som en löpeld på sociala medier och Linda-Marie skriver på sin blogg att hon fått tusentals mejl och att 46000 människor hittills har ”gillat” bilden.

Psykologen Linda Hellquist är en av de som studerat hur människor presenterar sig på Facebook och skriver i sin examensuppsats – Identitetskonstruktion genom Facebooks statusuppdateringar – att ”Kreativiteten hos deltagarna är stor när det gäller att omvandla en initialt negativ känsla till en statusuppdatering med en positiv ton”. I rapporten Sweden’s largest Facebook study fördjupar Leif Denti och Isak Barbopoulos bilden av människors illusoriska nätjag: ”Människor som tenderar att jämföra sig med andra Facebookanvändare, kan felaktigt dra slutsatsen att de lever mindre intressanta liv och att de är mindre framgångsrika än andra, vilket i sin tur kan påverka både deras självförtroende och välbefinnande”.

Förstås!

Därför är det befriande att läsa New York Times-artikeln The power of negative thinking som krasst konstaterar att visst, du kan radera bort ordet ”misslyckad”, men att det egentligen bara innebär att du har ett icke fungerande ordförråd när misslyckandet förr eller senare blir ett faktum.

Även de som visar upp enbart perfekta solnedgångsmiddagar bråkar med sin partner. Låt Ernst Kirchsteiger ensam bära barfotavurmen. Kantareller går att köpa på Hötorget. Om det funnits en gillar inte-knapp på Facebook och Instagram hade detta varit ett upprop för att skjuta alla mysbollar i sank och ge heliumballongerna markkänsla. Nu får det räcka med en tummen upp för de som vågar visa sig utan falsk socialamedierfernissa.