Det är på Modernautställningen 2006 som Markus Anderssons målningar av bland andra Christer Pettersson hänger.
- Det råder ingen som helst tvekan om att han har kopierat mitt foto. Jag sökte på nätet och såg att de flesta av hans målningar är fotoplagiat, säger Jonas Lemberg.
Catharina Ekdahl, jurist på Svenska fotografers förbund konstaterar också att fotografiet inte bara är förlaga till målningen.
- Det här är en ren kopia, med den enda skillnaden att han har lagt till en get. Det i sig gör inte att man går fri från det upphovsrättsligt nödvändiga inhämtandet av upphovsmannens tillstånd. Konstnären är beroende av det för att själv förfoga över sitt verk och i det här fallet är han livegen i förhållande till fotografen.

Markus Andersson säger själv att han absolut inte har kopierat Lembergs fotografi.
– Jag har inte utgått specifikt från en enda bild. Min grej har varit att humanisera Christer Pettersson, fånga myten, människan och hans utstrålning. Jag har aldrig sett en arketypisk bild av honom och det är vad jag har velat göra med syndabocken i bakgrunden.

Håller du inte med om att din målning är slående lik Lembergs fotografi?
– Nej, det gör jag inte. Den där vinkeln var typisk för Christer Pettersson, men i min bild är huden annorlunda, stämningen en annan och innehållet helt olikt. Om det här är ett plagiat kan nästan varenda fotograf komma och anklaga mig.

Moderna museets intendent John Peter Nilsson tycker inte att det är en fråga om plagiat.
- Konsten har ända sedan kubismens dagar använt sig av massmediebilder. Om man ska dra det här vidare blir det mer av en filosofisk frågeställning: Vad är upphovsrätt? Kan man tala om att en massmediebild inte får bearbetas?
Jonas Lemberg tycker att Anderssons verk är pinsamma och oförskämda, och att det vore kul om Moderna museet hörde av sig.
- Det kliar i fingrarna att stoppa hela utställningen, men det måste jag överväga.