Akademiledamot Per Wästberg.
Dan Hansson
10 oktober 2012 kl 17:16 , uppdaterad: 15 oktober 2012 kl 10:32
Där tackar vi alla inblandade för fantastiska frågor och bra svar. På återseende om ett år. /Moderator
Morgan:
Eftersom priset delas ut för hela författarskap så måste ni ju ha många favoriter på hög samtidigt att välja mellan. Hur lång ”shortlist” har ni och hur länge har den genomsnittlige pristagaren stått på tur innan det blivit dags?
Per Wästberg:
Vår korta lista är fem namn, de måste ha stått minst två år för att komma ifråga, några står längre, andra faller ifrån men kan ibland återkomma då de på nytt gett ut ett överraskande verk. Den halvlånga listan, observationslistan, rymmer 20-25 namn som vi följer noga. Kommittén är ansvarig för dem, väljer och ber om Akademiens godkännande; jag håller i april ett längre anförande om de 25, de eventuellt nya, de gamla som ofta gett ut något sedan senast, och i maj väljer vi bland dessa de fem på korta listan för intensiv djupläsning under sommaren.
belatiaros:
Har det någon betydelse om en ledamot privat t ex i en blogg uttrycker sig på ett språkligt torftigt sätt eller finns en barriär mellan det privata och det ämbetsmässiga?
Per Wästberg:
Nej, privat får man vara torftig, det finns en barriär, men bäst är om man tänker på vad man skriver i alla sammanhang.
Jens:
Hej. När man som ni måste välja mellan författare av högsta kvalitet och som väl inte går att jämföra - blir det då inte i slutändan ett väldigt subjektivt val eller ett val där ni ändå i viss mån måste tänka lite på ”spridning” av ett pris som ju från början var tänkt som en internationell utmärkelse? Vem är ”bäst” (när nu priset uppfattas som en ”tävling” av folket) - Proust eller Kafka? Joyce eller Musil? Astrid Lindgren eller Tomas Tranströmer? Cormac McCarthy eller Anne Carson...? Det måste ju vara omöjligt att ”välja” någon före den andra utan att det i slutändan handlar om den personliga smaken och beläsenheten, m.m.?
Per Wästberg:
Du har rätt. Svaret är helt enkelt Ja. Det måste till slut bli ett subjektivt val och sammansättningen av Akademien spelar då en roll. Vi kan inte belöna alla som på olika sätt är jämbördiga, Nobel är inget kvartalspris. Det finns aldrig någon som är bäst - fast jag personligen nog tycker att Mo Yan som epiker, bland de levande, faktiskt kan kallas bäst.
Maria:
Vad händer på andra sidan dörren minuterna innan Peter Englund möter pressuppbådet? Skålar ni i champagne? Kollar han sig i spegeln?
Per Wästberg:
Champagnen kommer på en sen lunch på Den Gyldene Freden. Peter Englund, jag och Göran Malmqvist stod i ett avsides rum och ringde på mobil till Mo Yan som bara talar kinesiska. Gratulationer och instruktioner på svenska översattes av Malmqvist. Luren kastades mellan dem. Mo Yan skattade sig lycklig att bo avsides i sin hemtrakt med sin far, dotter och barnbarn, men verkade inte bekymrad över att inom några veckor leverera sin Nobelföreläsning för översättning.
Isak:
Hej! Kul med en asiatisk pristagare, även om jag hade hoppats på att det skulle bli Haruki Murakami. Nu till frågan, som egentligen inte har någonting med årets Nobelpris att göra: vilken är din favoritbok? Jag menar inte vilken bok du anser har störst litterärt värde, utan bara vilken du själv i helt subjektiv mening anser vara din favorit.
Per Wästberg:
Jag antar du menar av Mo Yan. I så fall: Big Breasts Wide Hips - som jag hoppas kommer på svenska.
Håkan:
Ärligt talat, vad vill du säga till alla som tjatar om att Astrid Lindgren borde fått priset?
Per Wästberg:
Personligen brukar jag säga att det nog var synd, men ifall hon var på tal var det före min tid (1997).
farbror Sven:
Hur resonerar ni här? en tidigare kommunistlakej som medverkat till Maos förtryck av kinesiska författare och konstnärer? Jag förmodar att ni känt till Mo Yan´s historik...
Per Wästberg:
Naturligtvis. Men veterligt har han inte ”medverkat” till Maos förtryck. Återigen: har någon författare, dissident eller ej, vågat lika häftigt, ilsket, dråpligt konkret kritisera Maos fruktansvärda förtryck, tvångsframkallade svält, utrensningar, alla slags grymheter på politruknivå - något som drabbade Mo Yans egen familj?
Martin:
Hur länge har Mo Yan varit med i diskussionen? Har han varit ”nära” att få priset tidigare år?
Per Wästberg:
Alla kandidater måste ha stått minst två år på vår s k korta lista för att ge ledamöterna tid att läsa på djupet och inte bestämma något förhastat. Vi brukar kalla det Lex Pearl Buck.
AnnE:
Vilka sitter i kommittéen? Bara svenskar?
Per Wästberg:
Nobelkommittén utses inom Akademien och består av fem: Katarina Frostenson, Horace Engdahl, Kjell Espmark, Kristina Lugn, jag som ordförande. Vi har olika smak, men gemensamt att vi sen ungdomen varit besatta bokslukare, så vi har en ovanligt bred litterär allmänbildning - vågar jag påstå!
Niclas:
Om ni nu enbart går på författarskapet - varför ger ni så få pris till kvinnor - är det helt enkelt för att ni helt enkelt inte hittar kvinnor som skriver tillräckligt bra litteratur? Är det män har mellan benen som gör att de oftare skriver så högklassigt att ni belönar dem mer?
Per Wästberg:
Vi gör vad vi kan - med fyra aktiva kvinnor i Akademien och två i en Nobelkommitté på fem - men till slut är det våra värderingar som avgör. Men vänta och se!
Lena:
Skulle en barnboksförfattare kunna få litteraturpriset? Har det någon gång diskuterats?
Per Wästberg:
Inget i Nobels stadga förhindrar det. Och det har diskuterats. Mer kan jag inte säga.
Gunilla:
Levande som död, vem saknar du i den ärofyllda listan av pristagare?
Per Wästberg:
Om de levande inte ett ord. Döda finns många förbigångna, antingen för att de aldrig föreslagits (Joyce, Woolf, Kafka, Proust för att ta några verkligt stora) eller för att deras verk var delvis posthuma och inte klart synliga i deras livstid. Andra har dött på tröskeln till ett pris: Valéry, Calvino, Danilo Kis, Ryzard Kapuscinski.
Fredrik:
Hej! Lite avsides fråga, men det kanske är tillåtet. Tycker du det är bekymmersamt att bara en författare från Afrika (utom de två sydafrikanska och den egyptiske) hittills har fått priset? Är det svårt att få gehör för ett pris till en afrikansk författare eller finns det helt enkelt inga värdiga kandidater där eller att de som finns är för ålderstigna/har sin väsentliga produktion långt bakom sig?
Per Wästberg:
Vi granskar och läser afrikansk litteratur, särskilt jag. Du glömmer Wole Soyinka från Nigeria. Jag hoppas naturligtvis på en värdig pristagare från Afrika, men återigen: vi går inte efter världsdel, nation, hudfärg, kön - bara efter enskilda författarskap.
Mandarinen:
Hejsan! Har han skrivit något mer utom romaner och noveller, essäer tex? Vilket förhållande har han till andra kinesiska författare, döda och levande?
Per Wästberg:
Han har skrivit många personliga essäer som jag beundrat (på engelska och franska). Hans förhållande till andra kinesiska författare - säkert livliga - kan jag på rak arm inte yttra mig om. Där får du gå till en annan mandarin, Göran Malmqvist på hans mail goran.malmqvist@svenskaakademien.se
Anki:
Det har ryktas om läckor tidigare år, bland annat efter att DN skrivit om vinnaren i förväg. Hur har ni jobbat med det i år?
Per Wästberg:
Vi jobbar, mer vill jag inte säga. I år torde vi ha lyckats.
benedictus:
Jan Myrdahl är av den uppfattningen att i Kina uppfattar man Nobelpriset som ett uttryck för statlig svensk kulturpolitik. Vad gör Sv Akademien för att ändra den felaktiga bilden?
Per Wästberg:
Diktaturländer gör gärna det, de är sig själv närmast och har svårt att föreställa sig en helt autonom institution, helt självfinansierad och oberoende av staten. Sovjet kunde det inte heller då Pasternak och Solzjenitsyn fick pris. Vi framhåller detta faktum så ofta vi har anledning till det.
George:
Du sa att ni inte bryr er om det politiska och bara går efter författarskapet. Varför aldrig Jorge L. Borges? Där sades det ju finnas något personligt bakom att det inte blev så.
Per Wästberg:
Det var långt före min tid. Artur Lundkvist lär ha varit emot och Borges hade tagit emot någon belöning av Pinochet. Jag beklagar mycket att han inte fick det - eller åtminstone fick dela det med Asturias.
Tjalle89:
Tycker du att det är ett problem att Nobelpristagaren inte vill möta media? Motivera gärna ditt svar.
Per Wästberg:
Nej. Nu vet jag inte hur fast han står vid den föresatsen. Han bor långt ute på landsbygden och har aldrig varit förtjust i media, även om han gett seriösa intervjuer och hållit flera föredrag i väst. För oss är det avgörande att han kommer till Stockholm och 7 december håller sin föreläsning, på kinesiska, i Börssalen och är med om festligheterna den 10 december och det tycks mer än villig att vara.
Jean:
1) Varför inte Bei Dao, förnyaren av den kinesiskspråkiga lyriken? 2) Hur tror du Gao Xingjian reagerar?
Per Wästberg:
1. Inget svar - utom att Mo Yan är förnyare av kinesisk prosa.
2. Ingen aning.
2. Ingen aning.
Tilde:
Är Mo Yan kommunist? Tar ni ställning till författarnas politiska åsikter när ni väljer en pristagare?
Per Wästberg:
Han uppges fortfarande ha medlemskap i kommunistpartiet. Det är kanske hans räddning - vad vet jag? - eftersom Kina aldrig haft en så våldsamt kritisk, avslöjande, bitande, satirisk författare som Mo Yan. Han är bitskare, mer konkret än någon europeisk författare jag kännare. Svenska Akademien bryr sig aldrig om en författares politiska åsikt - Mauriac var konservativ,
Laxness hemmakommunist, Saramago kommunist, Cela konservativ osv. Det enda som spelar någon roll är deras verk, och ingen stor diktare låter sina åsikter impregnera sin fantasi.
Laxness hemmakommunist, Saramago kommunist, Cela konservativ osv. Det enda som spelar någon roll är deras verk, och ingen stor diktare låter sina åsikter impregnera sin fantasi.
Anders:
Det kinesiska språket ligger långt från svenskan. Med all respekt för Göran Malmqvist och de övriga ledamöternas språkkunskaper: Hur kan ni vara säkra på att att Mo Yan skriver ”bra”?
Per Wästberg:
Läs Mo Yan på svenska (Anna Gustafsson Chens översättningar av tre romaner) eller Howard Goldblatts på engelska: också som översättning är det ett så mustigt, konkret språk med härliga metaforer och oförglömliga scener att jag ibland undrar om det är lika bra på kinesiska.
Carin B Edström:
Hur väl kan ni bedöma de språkliga nyanserna när ni i så hög grad är hänvisade till översättningar och vilken makt och vilket ansvar anser ni att översättarna har?
Per Wästberg:
Vi har vår energiske sinolog Göran Malmqvist som själv är en lysande översättare och som bedömer olika översättningar. Vi är medvetna om översättarnas makt och ansvar eftersom vi är beroende av dem. Som jag skrivit i andra svar är översättningarna till olika för oss läsbara språk av sådan klass att det räcker för att övertyga oss om ett genialt och oförlikneligt författarskap.
Juliette:
hej skulle du kunna ge tips på några verk - utom de tre romaner som finns på svenska - som DU anser vara det starkaste och litterärt mest betydande och som kan tänkas bli det mest bestående litteraturhistoriskt? Vad jag förstår har flest titlar översatts till franska av de västerländska språken? Tack!
Per Wästberg:
På franska förlaget Seuil i Paris finns femton verk - bara att välja. De två romaner, ej på svenska, jag anser storslagna är på engelska Big Breasts Wide Hips + The Republic of Wine. På franska har han en roman Grodan om flickbegränsningen i Kina, en otäck våldsam satir.
Anders:
Är det inte snart dags för en nordamerikan? Nästa år blir det ju 20 år sen Toni Morrison fick det.
Per Wästberg:
Frågan är återkommande! Jag måste understryka att vi enbart går in på enskilda författarskap oavsett om de kommer från Tonga, Paraguay eller Rwanda, om de skrivs av kvinnor män eller någon mittemellan. Vi skulle kunna ge en kinesisk författare pris tre år i rad, om vi var övertygade om att där fanns två till i Mo Yans klass. Så svaret blir: det är aldrig dags för någon utom en verkligt god författare.
Gunilla:
Är valet av Mo Yan på något sätt kontroversiellt?
Per Wästberg:
Återstår att se. Alla val - som utgår från litterär kvalitet, inget annat - är någonstans kontroversiella till sin verkan. Mo Yan är fortfarande medlem av kommunistpartiet. Han är den skarpaste samhällskritiker jag tror mig ha läst på något språk. Piskan, satiren, det dråpliga gycklet viner över hela Kinas 1900-talshistoria, över Maos svält där något tjugotal miljoner dog, över tvångskonfiskeringen av jordbruken, över politrukvälde, korruption och dagens Kinas överkonsumtion, BMWbilar och blonderade frisyrer. Har vi sedan Jonathan Swift sett liknande?
Kalle:
Vad är ”hallucinatorisk skärpa”?
Per Wästberg:
Mo Yans form av realism har en närmast övernaturlig skärpa, inget undgår hans röntgenblick, och han tvekar inte inför det sagoaktigt övernaturliga, han förvandlar sig till svin och åsna för att åstadkomma ett dråpligt, vredgat eller humoristiskt perspektiv nedifrån upp mot övermakt och förtryck i 1900-talets Kina
Börje K:
För en som inte har läst Mo Yan tidigare, var börjar man?
Per Wästberg:
På svenska tre stora romaner: Det röda fältet, Vitlöksballaderna, Ximen Naos sju liv - spelar ingen roll, de är lika storartade, groteska, ömsinta, kärleksfulla, grymma. Var beredd på starka effekter! Han väjer inte för någon brutalitet på Kinas hårt prövade landsbygd. Läser du engelska, finns två av hans allra bästa romaner där: The Republic of Wine, Big Breasts and Wide Hips - den senare den Mo Yan själv roats mest av att skriva. Inom kort lär hans korta underbara pojkskildring Den genomskinliga moroten komma - hans debut i tidigt 80-tal.
Irene på Österlen:
Bara 3 av Mo Yan´s böcker är översatta till svenska!!!!Kommer nu fler bli översatta under det närmsta året?
Per Wästberg:
Vet inte säkert men gissar det. Hans förlag Tranan, ett litet förlag med tonvikt på utomeuropeiska verk, har allt intresse av att smida etc. Den genomskinliga moroten lär finnas översatt jämte en del berättelser. Två huvudverk, romanerna The Republic of Wine och Big Breasts Wide Hips, hoppas jag översätts snarast, men de är ca 500 sidor tjocka och han är inte lätt med sitt mustiga mångdimensionella språk.
Gunnel Arbin:
Varför hr Akademin valt en pristagare som endast en ledamot kan läsa på originalspråket? Är det för att tillgodose Asien som hittills haft få litteraturpristagare?
Per Wästberg:
Mo Yan som vi läst på svenska, engelska (sex översättningar), franska (femton), tyska (något liknande) har välsignats med ypperliga tolkare. De räcker långt. Vi bryr oss inte om världsdelar, inte om nationer. Här är helt enkelt en epiker, en berättare med en räckvidd, en människokännedom, en visionär gestaltning, som i mina ögon saknar motstycke inte bara i Kina utan faktiskt i hela världen.
Hej och välkomna till chatten med Per Wästberg om årets litteraturpristagare Mo Yan. Nu kör vi igång. /Moderator
