Det sköljer en skandinavisk kriminalvåg över världen och den tv-serie som varit på allas läppar de senaste åren är den danska kriminalföljetongen Brottet. I England har Brottet haft högre tittarsiffror än Mad men och varit så populär att den brittiska författaren David Hewson skrivit en bok baserad på tv-serien. Romanen, som släpptes av det danska förlaget Linghardt & Ringhof den 24 maj, har hållit sig nära originalmanuset men ändrat slutet. I USA valde man att göra en amerikansk version av Brottet som fick namnet The Killing och som fick utspela sig i Seattle istället för i Köpenhamn.

Hjälten i Brottet heter Sarah Lund och spelas av Sofie Gråbøl. Lund är frånskild mor till en tonårsson och planen, i början av säsong ett, är att hon ska sluta sitt arbete på kriminalpolisen i Köpenhamn och flytta till Sverige för att börja ett nytt liv med sin svenske pojkvän. Ett mord på skolflickan Nanna Birk Larsen gör det dock omöjligt för Lund att lämna ifrån sig utredningen. Under den första säsongen får vi följa nystandet i mordfallet som sker parallellt med det politiska maktspelet i Rådhuset. Samtidigt vittrar Lunds privatliv sönder. I säsong två är det en grupp soldater hemkomna från kriget i Afghanistan som en efter en mördas på de mest brutala sätt.

Den politiska historien som löper parallellt är den nytillträdde danske justitieministerns kamp mot terrorn och främlingsfientliga uppgörelser i riksdagen. Vändningarna är många, misstänkta får komma och gå och ibland komma tillbaka. Antagligen är det just därför som serien blivit så populär. Det är inte ett mord som ska begås, utredas och lösas under ett och samma avsnitt. En spänning hinner byggas upp, bevis hinner både presenteras och smulas sönder. Vi får följa Sarah Lund också in i de mörkaste återvändsgränderna. När hon plötsligt står där, tuggande på sitt nikotintuggummi, och måste tänka ut en ny väg.

Brottets manusförfattare heter Søren Sveistrup. Han har tidigare skrivit manus till hyllade danska serier som Hotellet och Nikolaj og Julie (där Sofie Gråbøl spelade Julie) men sedan 2007 har hans tid upptagits av Brottet. Egentligen är det strikt förbjudet att störa Sveistrup under inspelningarna av den tredje säsongen som just nu pågår för fullt i Köpenhamnsområdet. Anledningen är att han själv fortfarande är mitt uppe i sitt arbete. Sveistrup skriver manuset samtidigt som inspelningarna pågår. Han befinner sig lika mitt i brottsfallen som skådespelarna som inte vet om de själva kommer att överleva som roller under säsongen. Ingen vet vad som kommer att hända i slutändan – inte ens Sveistrup själv. Den sista versionen av manuset brukar ges till skådespelarna samma dag som scenerna spelas in.

–Det började som en nödlösning men så bestämde vi oss för att vända det till en fördel, berättar Søren Sveistrup via mail från inspelningarna. Fördelen är att vi kan involvera skådespelarna i skrivprocessen och att jag också kan byta riktning i manuset om det är något i historien som inte fungerar. Det är också det omvända – om det är något som visar sig fungera extra bra så kan jag fokusera mer på det. Det är självklart väldigt omtumlande och nervöst att skriva parallellt med inspelningarna. Man jobbar hela tiden mot en väldigt kort deadline. Det är ett arbetssätt som fungerar endast om man har starka nerver.

Svenske skådespelaren Thomas W Gabrielsson har synts i Mordkommissionen, Livvakterna och Örnen. I höst kommer han att medverka i Brottet men vilken roll han kommer spela är absolut hemligt. När Thomas W Gabrielsson svarar i sin mobil har han en dag ledigt från inspelningarna. De är mitt uppe i avsnitt åtta – av totalt tio – men Gabrielsson vet ännu inte vem som kommer att vara den skyldige i historien.

–Jag har inte en aning. Det är klart att man funderar på saken när man jobbar, man har lite tankar om vem det skulle kunna vara. Men det är ju ingen av oss som vet vem det är.

Thomas W Gabrielsson har bott i Danmark sedan mitten av 1980-talet och han tror att de danska seriernas popularitet beror på att man i Danmark har valt att satsa på manusförfattarna. Att man genom att anställa dem i längre perioder möjliggör ett grundligt researcharbete. Han ser också seriernas dubbla historier – att de både handlar om brott och vardagsliv – som en anledning till succén.

– I Skandinavien befinner vi oss långt framme – vi lever moderna liv utanför kärnfamiljsformatet och det blir exotiskt utomlands. Berättar man dock bara den moderna historien kan det bli för exotiskt. Mixar man upp allt med några mord och en och annan kidnappning har man plötsligt en internationell historia som kan berättas.

Brottets manusförfattare Søren Sveistrup är inne på samma tanke.

– Jag tror att populariteten beror på att serierna inte bara vill berätta en spännande historia, säger Sveistrup. Utan också på att serierna tar tillfället i akt att belysa problem och samhällets baksidor. Om kriminaldramat bara reduceras till ren spänning försvinner intresset och förståelsen för rollfigurerna.

Det må vara en samlad skandinavisk kriminal-succé som spridit sig men det finns en väsentlig skillnad mellan de svenska och danska historierna. De är skapade i länder med olika politiska miljöer och sprungna ur olika debattklimat. Där de svenska kriminalrollerna heter Kurt och Martin (Lisbeth Salander är ju trots allt datahacker och inte kriminalkommisarie) heter de danska hjältarna Sarah, Ingrid och Anna. Genom att de danska serierna har kvinnor i huvudrollerna tar de till vara på ännu ett inslag som skapar spänning: De leker med könsrollerna i kriminalgenren, vänder och vrider på förväntade beteenden. Vid det här laget har vi ju lärt oss hur manliga kriminalare beter sig i serierna – att då se kvinnor i nya roller vässar till historierna.

–Tv-serier ska vara ett porträtt av sin tid, säger Peter Thorsboe som tillsammans med författarkollegan Mai Brostrøm har skrivit tre Emmy-belönade kriminalserier och som nu arbetar med en ny serie. Den feministiska dagordningen med krav på jämställdhet är en så ofrånkomlig del av vår tid. Det är därför naturligt att vilja berätta om en kvinnlig huvudroll, om de problem och utmaningar som hon möter.

Att de danska kriminalserierna dessutom har starka politiska element i sina historier beror på att Danmark som nation befinner sig mitt i den internationella hetluften. Med Muhammed-karikatyrer, soldater stationerade i Afghanistan och Danmark som en av USA:s allierade i Irak-kriget har Danmark blivit en aktiv del av den samtida världspolitiken. Maj Brostrøm och Peter Thorsboe har låtit historierna i två av sina serier – Örnen och Livvakterna – ta avstamp i verklighetens politiska turbulens. Örnen skrevs med intrycken av 11 september i bakhuvudet och med frågan hur man behåller humanistiska värden i en brutal omvärld. I Livvakterna låter författarna sina poliser vakta en dödshotad karikatyrtecknare.

–Det var vårt svar på krisen om karikatyrteckningarna, säger Peter Thorsboe. Vi tar inte ställning till om teckningarna skulle publicerats eller inte utan vi försöker istället reflektera över det klimat som de uppkom i. Vi är väldigt intresserade av verkligheten. Att hämta någon detalj eller ett tema från en verklig händelse. Det är genom att göra research som vi hittar inspiration.

Det klassiska deckarlandet Storbritannien var snabba med att omfamna de skandinaviska kriminalhistorierna – och nu senast, de danska tv-serierna. ”Under säsong ett var det som om halva England gick runt och skrek Nanna Birk Larsen! Troels! och Tak!” noterade The Guardians tv-kritiker Vicky Frost som på tidningens tv-blogg, tillsammans med tittare, diskuterade varje vecka vad som skett i nya avsnittet av Brottet.

Också den senaste kriminalexporten, det dansk-svenska samarbetet Bron – som visades på SVT under hösten – har tagits emot väl av britterna. I Storbritannien visades serien på BBC och hyllades bland annat av The Telegraphs tv-kritiker (som dock kallade serien för dansk).

I höst blir det återigen dags att damma av den danska ordförståelsen för att låta sig förföras av en ny säsong av Brottet. Søren Sveistrup säger att han inte förväntade sig att hans serie skulle bli en sådan succé.

–Nej, jag trodde inte att det skulle bli så här stort. Men ambitionerna har varit höga ända från början. Vi ville göra världens bästa kriminalserie.

Brottet säsong 1 och 2 finns på dvd. Inspelningarna av säsong 3 avslutas i augusti och avsnitten är planerade att visas i Danmark senare under hösten. I Sverige kommer SVT att visa säsong tre efter att den visats i Danmark. Den svenska premiären blir antagligen i slutet av året eller under 2013.