- Halvgalet mode går hem, däremot inte modefotografi.
Samtidigt som den första snön lagt sig över Djurgården i Stockholm är det dags för det första säkra vårtecknet - ”Vårsalongen” på Liljevalchs. Av 2 200 sökande har 130 lyckliga valts ut. Årets jury har utöver konsthallens chef Mårten Castenfors bestått av konstnärskollegorna Peter Johansson, Ernst Billgren och Annika von Hausswolff - fyra personer med väl tränade ögon.
Ernst Billgren beskriver ”Vårsalongen” som en utställning med ett lågt första trappsteg, men han ser också ett av få forum där det inte handlar om individen.
- Trender här behöver inte följa tendenser i övriga konstlivet, plötsligt kan det dyka upp mycket av något utan att man förstår varför. Det kan bero på att man året innan lyft fram en konstform genom stipendier eller annat. I år var det exempelvis ovanligt mycket broderi i ansökningarna, säger Ernst Billgren under en rundvandring i konsthallen och Mårten Castenfors fyller i:
- Jag tror tyvärr att det är mitt fel. Förra året råkade jag säga att vi på Liljevalchs brinner för broderi.
De handsydda textilverken hade enligt Ernst Billgren kunnat fylla en egen vårsalong, men nu har juryn nöjt sig med några broderade samhällskommentarer. Ruben Wättes skinnjackor för Arbetsförmedlingens eget mc-gäng är ett, en bonad om Migrationsverkets inverkan på människors liv ett annat - två sällsynta exempel på politisk konst.
- Vi har sett väldigt få verk som slår till med en politisk udd. Men inga vill vara med i en förening längre, har man ett budskap vill man vara ensam om det, säger Ernst Billgren.
En av de som i många år sökt till Vårsalongen är modeskaparen och konstnären Bea Szenfeld. För andra året i rad har hon passerat nålsögat, den här gången med två baddräkter gjorda av engångsbehållare för espresso, ”kaffe med dopp” som hon kallar dem. Nu har hon lärt sig vad juryn gillar, säger hon. Halvgalet och skulpturalt mode funkar. Modefotografi däremot bläddrar juryn snabbt förbi.
- När jag föreläser i modesammanhang säger jag alltid ”sök till 'Vårsalongen', det är vår scen”. Det finns inget rätt eller fel, alla kan synas här och otroligt många besökare hittar hit. Vill du se mode måste du bli inbjuden till modeveckorna på Berns, det är en elitistisk värld. Då är det roligt att mode ryms i ett sådant här sammanhang.
Hon är själv inte den typiska modeskaparen, gör varken haute couture eller bruksmode och är heller ingen klassisk konstnär.
- Jag hamnar alltid mellan stolarna. Men här smälter jag in, i blandningen av hemmaknåpare och etablerade konstnärer.
