Regeringen tillsätter en litteraturutredning för att kartlägga villkoren för kvalitetslitteraturen och hur den når ut till publiken samt för att se över hur de läsfrämjande insatserna kan utvecklas. Regeringen bedömer att 3 miljoner kronor per år avsätts under perioden 2012-2014 för insatser som syftar till att stärka bokens ställning och mångfalden på bokmarknaden, till exempel vad gäller kvalitetslitteratur i översättning från andra språk, samt för att stödja insatser för fristadsförfattare. Det senare innebär att Statens kulturråd redan 2011 ska samverkan med kommuner och landsting för att göra fler svenska städer till fristäder för förföljda författare, och hjälpa dessa att bli en del av den litterära offentligheten.

Vallöftet att ge en kulturpeng till skolans yngsta elever ska infrias redan nästa år.

Regeringen föreslår därmed att Skapande skolasatsningen ska omfatta även årskurserna 1–3, varför anslaget för hela grundskolan höjs till totalt 150 miljoner kronor per år.

I vallöftet ingick en kulturpeng även till årskurs 0 men de äldsta förskolebarnen nämns inte. Reformen är kulturminister Lena Adelsohn Liljeroths största, och den har redan genomförts etappvis på högre stadier.

Regeringen skriver att hittills 165 000 elever har fått ta del av kulturella upplevelser och själva fått pröva estetiska uttrycksformer tack vare pengen. Cirka 1 000 olika kulturaktörer har arbetat inom Skapande skola under 2008 och 2009. Skolorna har använt sig av såväl enskilda konstnärligt verksamma personer som institutioner och fria grupper.

Pengarna måste sökas. I år har de gått till 370 olika skolor.

Regeringen vill samla det nationella ansvaret för design och konsthantverk, som ska få en mer framträdande plats i samtidskulturen. En tydligt profilerad utställningsverksamhet ska skapas med utgångspunkt i nuvarande verksamhet vid Arkitekturmuseet, Moderna museet och Nationalmuseum samt eventuellt andra berörda institutioner, skriver regeringen. Man aviserar därför i budgetpropositionen en ny utredning som ska beakta formområdets nära kopplingar till både arkitektur och samtidskonst. Ett fokus kommer att ligga på Moderna museet som "ledande institution och plattform i det samtida konstlivet". Samarbeten med näringslivet och högskolesektorn ska ingå.

Regeringen skriver i sin budget för 2011 att Nationalmuseum kan renoveras under 2,5 år, med start 2013. Förslaget, som ska analyseras närmare i Statens fastighetsverks programarbete, innebär bl.a. att en transitbyggnad uppförs dit olika verksamheter evakueras under ombyggnaden.

En förutsättning för renoveringen är att museets verksamhet kommer att bedrivas långsiktigt i byggnaden, dvs. att byggnaden fortsätter att fungera som Nationalmuseum. Museet planerar en rad samverkansprojekt som innebär att samlingarna kan visas under renoveringsperioden.

I årets budget avspeglas de inledande kostnadsökningarna, Renoveringen innebär bl.a. temporärt ökade kostnader för Nationalmuseum avseende hyra för transitbyggnad, evakuering av samlingarna och vård av samlingarna med mera. SFV bedömer att akut underhåll av fastigheten kan komma att behövas fram till evakueringen och renoveringen om verksamhet ska kunna bedrivas i byggnaden.

Stegrade kostnader täcks successivt. 2011 räcker drygt 7 miljoner. 2012 23 miljoner. Från 2013 tillförs årligen 33 miljoner kronor extra.

Den så kallade Kulturbryggan får som väntat 25 miljoner kronor för sin verksamhet med start nästa år. Det finns enligt regeringen behov av stöd till förnyelse och utveckling inom kulturområdet.

Bakgrunden är att Stiftelsen framtidens kultur som finansierades med gamla löntagarfondspengar har fasats ut. Regeringen ser det som mycket viktigt att bidragsgivningen ger incitament till finansiering från flera parter. Regeringen låter en kommitté etablera en försöksverksamhet med fördelning av pengar till nyskapande kulturprojekt under 2011 och 2012. Kommittén ska samtidigt ge förslag till en verksamhetsform som är ändamålsenlig för en långsiktig bidragsgivning till förnyelse och utveckling inom kulturområd

Regeringen ska låta den nya kulturpolitiska analysmyndigheten, som inrättas 2011, utvärdera koffertmodellen och dess effekter. Statens kulturråd ska dessutom genomföra en övergripande nationell uppföljning av den regionala fördelningen av statliga kulturpengar och hur de används när nu regionalpolitiker kan börja ta över mycket av den förut statliga kulturpolitiken. 2011 är det regionerna Skåne, Västra Götalands, Hallands och Norrbottens län samt Gotlands kommun som är först med att ingå i den så kallade koffertmodellen.

Om Sveriges alla regioner deltar i framtiden, kommer 1,2 miljarder i statligt kulturanslag att fördelas mer lokalt. Det gäller regionala kulturinstitutioner, men också sådant som enskilda regionala arkivverksamheter, konsulentverksamheter samt regionala resurscentrum för film och video. Modellen innebär att regionerna själva prioriterar i fördelningen till bland annat professionell teater-, dans- och musikverksamhet, museiverksamhet, biblioteksverksamhet etc. Bidragen kan även omfatta andra mottagare än institutioner med landsting eller kommun som huvudman. Statens kulturråd ska fortfarande kunna lämna stöd till tidsbegränsade strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse. Statens kulturråd ska också ansvara för dialogen med landstingen genom att inrätta ett samverkansråd med representanter för statliga aktörer vars verksamhet berörs av den nya koffertmodellen.

Regeringen ska ge föreskrifter med riktlinjer för de regionala kulturplanerna samt för genomförande av koffertmodellen. Regeringen skriver att "inriktningen" är att modellen "successivt" byggs ut i landet

Regeringen vill ratificera Konventionen om skydd av det immateriella kulturarvet som antogs av Unescos generalkonferens 2003 och trädde i kraft 2006. Det innebär ett åtagande att skydda bland annat muntliga traditioner, sociala sedvänjor och traditionell hantverksskicklighet. Det är en del i en helhetssyn på kulturarvet som alltså regeringen – och UNESCO – menar innehåller även immateriella värden. Institutet för språk och folkminnen tillförs därför 1,5 miljoner kronor per år under 2011-2013 till särskilda projektinsatser och åtgärder för att stärka insatserna gällande det immateriella kulturarvet, skriver regeringen i sin budget.

Presstödsförordningen tidsbegränsas till den 31 december 2016. Regeringen avser att ta initiativ till en översyn av stödets inverkan på mediemångfalden och konkurrensen inför beredningen av eventuella ändringar av presstödssystemet efter 2016.

I dagens budgetproposition skriver regeringen även att förutsättningarna för att få presstöd bör utredas så att det kan motiveras ur demokratisk synpunkt. Skälet är att det rasistiska partiet Nationaldemokraterna i dag kan få presstöd för sin tidning.

Regeringens vallöfte om pengar till digitalisering av biografer rymmer mindre pengar än väntat. Satsningen på 60 miljoner kronor sprids nämligen ut på fyra år, med start först 2012. Det innebär bara 15 miljoner kronor per år. Det nya stödet kommer att hanteras av Svenska Filminstitutet. Sådant som gynnas är införande av 3D-teknik, och ett mer varierat utbud av film än det som finns på "rulle". Därutöver får biograferna möjlighet att visa opera-, musik- och teaterföreställningar, till exempel direktutsändningar från Metropolitan i New York, Dramaten, Kungliga Operan och Stockholms Konserthus. Även stora idrottsevenemang eller dataspelstävlingar gynnas av teknikskiftet som behövs särskilt i mindre biografer.

Vad gäller digitaliseringen av kulturarvet går regeringen också försiktigt till väga. Sedan cirka 50 institutioner gett synpunkter om en ny nationell strategi för digitalisering, skriver regeringen att det finns privata initiativ och företag vars idéer ska beaktas. På digitalisering på kulturområdet skriver regeringen att Riksarkivet ska inrätta ett samordningssekretariat för utveckling och kompetensuppbyggnad.

Kungliga biblioteket, KB, får en ny roll som nationellt ansvarigt för att driva på utvecklingen inom landets biblioteksväsende och öka samarbetet. Det ska ske tillsammans med länsbiblioteken. KB ska också ta över biblioteksstatistiken och bygga upp en riksstruktur för lånecentraler, depåbibliotek och Internationella biblioteket. För sitt nya vidgade uppdrag får KB 24 extra miljoner kronor från och med 2011.

Regeringens nya analysmyndighet som ska utvärdera, analysera och redovisa effekterna av föreslagna och genomförda åtgärder inom hela kulturområdet, får 7 miljoner kronor för sin verksamhet 2011. Därutöver flyttas 2,3 miljoner kronor för forskning och utveckling över till den nya Analysmyndigheten från andra verksamheter.