När är en bok inte längre en bok?

Deltagarna på e-bokskonferensen ”If book then”, som hölls på Moderna museet i förra veckan, hade all anledning att klia sig i huvudet åt författaren och medieteoretikern Frank Roses fråga. I och med digitaliseringen står boken nämligen, liksom musikalbumet och dagstidningen, inför upplösning och omförhandling.

Den e-bok vi hittills lärt känna är en bok förvandlad till textmassa, som hälls in i läsappar som Kindle, Bokon och Dito. Det är en primitiv e-bok som inte drar nytta av de nya teknikerna och formaten. Med digitala plattformar kommer nämligen nya möjligheter; de löser upp gränserna mellan text, ljud, bild, video och interaktiva element.

Ett av de bästa exemplen på nytänkande digital utgivning är The Atavist, en plattform för journalistik som är, för att återuppliva ett begrepp som var hett på 1990-talet, multimedial. När Atavistgrundaren och journalisten Evan Ratliff skrev publikationens första reportage, om helikopterrånet mot en värdecental i Västberga, blev ingressen ett tonsatt bildspel direkt från övervakningskamerorna som fångade rånarnas kupp. Den långa artikel som följde kompletterades med interaktiva kartor, bilder och länkar.

Sedan dess har The Atavist publicerat ett 20-tal reportage, till omfånget positionerade mellan långa artiklar och korta reportageböcker. Ett är en dokumentärfilm med kompletterande text, ett annat är delvis en tecknad film, i ett tredje har pianostycken vävts in i texten om en musiker. Är det böcker? Artiklar? Multimedialt mumbojumbo? För den totaldigitala Atavistredaktionen är det akademiska frågor. De ser bara historier som de försöker berätta på bästa sätt.

Den kulturkonservativa impulsen är att värna boken som ostörd text och vackert inbundet föremål. Det är en impuls som bör bekämpas. Och ett av de bästa motmedlen är en mäktig essä om litteraturens historia och framtid i vårnumret av The Virginia Quarterly Review: ” What is the business of literature?” av förläggaren Richard Nash.

Nash är i och för sig skeptisk till tanken att böcker måste förnyas med ljud och video för att förbli relevanta, men han är än hårdare mot bokkonservatismen. I historiken han tecknar är boken i sig en radikal innovation och en katalysator för samhällsförändring. ”Böckerna sitter inte och surar i ekonomiklass på flyget mot framtiden”, skriver han. ”De sitter i cockpiten.” Nash avslutar essän med att besvara sin egen fråga: ”The business of literature is blowing shit up.”

Bokens historia är nämligen full av förändring, från tryckpressen via modernistiska formexperiment till ljud- och e-böcker. Det är inte det nya som hotar boken utan det gamla. Attityden att boken är ett bräckligt ting, som behöver hjälm och knäskydd för att överleva den digitala eran, riskerar att förvandla den till en död artefakt. Digitaliseringen ställer istället krav på nytänkande kring bokens form och ramverk – än en gång – och inte minst relationskedjan författare–agent–förlag–återförsäljare–läsare.

Läsandet, och kulturen kring det, kommer oundvikligen att se annorlunda ut om fem år. Men boken inte bara tål det. Evolutionen håller den vid liv.

Sam Sundberg är kritiker och skribent på Svenska Dagbladet.


Senaste kulturquizarna

Vilken var Portugals sista koloni?

Dick Harrison-quiz om Portugal.

När mördades Gustav III?

Testa vad du kan om viktiga svenska årtal.

Vad orsakade naturkatastrofen?

15 frågor om Italien av Dick Harrison.

Vem ville dö i "Jedins återkomst"?

Testa vad du kan om den tredje Star Wars-filmen.

Vilka var deras gangsternamn?

Vad minns du av The Sopranos?

Hur inleds "Den store Gatsby"?

Testa vad du kan om F Scott Fitzgeralds mästerverk.