Den stora och omdiskuterade tillbyggnaden av huvudbiblioteket på Sveavägen ligger på is. Men på flera andra ställen i Stockholm byggs och planeras nya bibliotekslokaler.

Vid Stureplan borrar byggjobbare i en lokal ovanpå t-banans spärrkur. Här ska ett nytt bibliotek öppna i maj. I Högdalen flyttar biblioteket till ny adress vid t-banan. Biblioteket, som öppnar på fredag, får bland annat en ny sorts obemannad lounge.

–Vi testar en obemannad plats, dit man kan komma för att till exempel läsa tidningen eller ta en kopp kaffe eller lämna tillbaka sina böcker, säger stadsbibliotekarie Inga Lundén, chef för Stockholms kommunala bibliotek.

Öppenhet, tillgänglighet och flexibilitet är nyckelord när politiker och chefer talar om framtidens bibliotek i Stockholm. När Madeleine Sjöstedt (FP) tillträdde som kulturborgarråd efter valet 2006 talade hon omedelbart om bibliotek som en hjärtefråga, och hon nämnde särskilt utökade öppettider.

I höstas beslutade fullmäktige att avsätta 38,5 miljoner till en ny biblioteksstruktur. Pengarna ska bland annat användas till nya lokaler.

I ett pressmeddelande talade kulturborgarrådet om ”en historisk engångssatsning”.

Men många som arbetar inom Stockholms stadsbibliotek har svårt att uppleva någon satsning. Flera bibliotekarier som SvD talat med tycker istället att det pågår en förflackning.

Förra året drogs 24,5 tjänster in från Stockholms stadsbibliotek. Åtskilliga bibliotekarier frågar sig hur ekvationen med utökade öppettider, nya bibliotek och indragna tjänster går ihop.

–Självklart är det positivt med nya bibliotek. Men man ska inte kalla det en bibliotekssatsning; det är ingen satsning när man drar ner på personal, säger Lars Lundin, bibliotekarie i Skarpnäck.

2008 infördes en ny så kallad processorienterad organisation på Stockholms stadsbibliotek. De anställda får nu åka runt mellan olika filialer, bland annat för att kompensera de indragna tjänsterna och klara de utökade öppettiderna.

–Vi kan täcka öppethållandet. Men bibliotek består inte bara av öppethållande, säger Lars Lundin.

Han tillägger att Skarpnäck, som tidigare hade två barnbibliotekarier och en väl utbyggd barnverksamhet, står utan barnbibliotekarie efter omorganisationen.

–Vi har inte möjlighet att ta emot BVC-grupper och sexårsgrupper, inte heller ha skolklasser på bokprat, säger Lars Lundin.

–Man har slagit sönder fungerande verksamheter, säger hans kollega Eva K Nilsson som väljer att lämna Stockholms stadsbibliotek för att istället börja som bibliotekarie i en av Stockholms grannkommuner.

–Det går inte att jobba i den här organisationen. Det har varit extremt hårda reaktioner från personalgruppen. Många har mått dåligt, behövt gå till psykolog och sjukskrivit sig, säger hon och talar om Stockholms stadsbibliotek som en arbetsplats med lågt i tak.

Hennes uppfattning om ett dåligt arbetsklimat delas av fler anställda, konstaterar Harriet Aagaard, facklig representant för Saco på Stockholms stadsbibliotek. Många tycker också att det är svårt att bygga upp en bra verksamhet och en lokalkännedom när personalen ambulerar mellan olika filialer.

–Det finns olika åsikter hos personalen, men många är missnöjda, säger Harriet Aagaard.

Hans Kyrö, ombudsman på fackförbundet DIK, är mycket kritisk till hur ledningen på Stockholms stadsbibliotek hanterat omorganisationen.

Enligt Hans Kyrö fick de anställda inte möjlighet till det medinflytande som de har rätt till enligt kollektivavtalet. Omorganisationen gjorde att DIK kontaktades av fler medlemmar än någonsin tidigare.

–Vi oroar oss också för sjuktalen på Stockholms stadsbibliotek, säger Hans Kyrö.

Fack och arbetsgivare ska nu gemensamt kartlägga ohälsan på samtliga biblioteksfilialer i Stockholm. Än så länge vet man bara hur det ser ut vid Odenplan, i det så kallade Asplundhuset.

–Asplundhuset har mycket hög sjukfrånvaro. Mycket högre än kulturförvaltningen som helhet, säger Harriet Aagaard.

Stadsbibliotekarie Inga Lundén betonar att det är svårt att förändra en stor organisation.

–Den här omorganisationen skiljer sig från alla andra omorganisationer som jag varit med om. Den handlar om hela personalens sätt att arbeta, så det blir en väldigt stor förändring för våra medarbetare.

Enligt Inga Lundén handlar den nya organisationen bland annat om att sprida kompetensen, och att öka utbytet mellan mindre och större filialer. Men hon medger att det är olyckligt att exempelvis barnverksamheten i Skarpnäck drabbats.

–Fördelningen av kompetens blev ojämn, och just nu går vi igenom bemanningen, säger hon.

Enligt Inga Lundén är det dock nödvändigt att införa ett mer processinriktat arbetssätt och arbeta mer med besökarna.

–Tidigare var det svårt att få tag på information, och samlingarna var väldigt viktiga. Idag ligger mycket material på nätet och samlingarna blir inte lika avgörande. Många som använder bibliotek i dag använder inte bibliotekets medier utan bibliotekets lokaler och personal.

Men Inga Lundéns tal om att personalen ska ägna sig mindre åt samlingarna väcker invändningar från många anställda.

–Till syvende och sist är det ändå boksamlingen som utgör bibliotekets kärna, säger Tomas Lidbeck, bibliotekarie i Asplundhuset på Sveavägen, som är en av flera anställda som ställer sig frågande till ledningens visioner om vad ett bibliotek ska vara.

Han ser en utveckling där biblioteket allt mer blir en del av upplevelseindustrin, och där verksamheten styrs av marknadsföringstänkande. Liksom Lars Lundin anser han att verksamheten handlar för mycket om att få upp besökssiffrorna med hjälp av olika evenemang, exempelvis popkonserter i Asplundhusets rotunda.

–Det är i och för sig rätt roligt med en popkonsert i rotundan. Men människor väller ju ut så fort konserten är slut. Och då är frågan: är det biblioteket som ska stå för sådana saker? undrar Lars Lundin.