Enligt New York Times kan avtalet mellan Google och biblioteken ses som första steget mot ett globalt virtuellt bibliotek. I längden kan överenskommelsen hota såväl förlag som bibliotek.
Avtalet berör över 15 miljoner böcker. Google räknar med att omvandlingen kommer att kosta upp till 70 kronor per bok, och ta cirka tio år att fullborda. För att klara utgifterna planerar företaget att sälja och placera annonser på en del av boksidorna.
– Inom två årtionden är merparten av världens kunskap digitaliserad och nåbar via nätet, spår Michael A Keller, chefsbibliotekarie vid Stanford University
I samarbetet ingår förutom Stanford, University of Michigan, Harvard University och New York Public Library, vars chef högtidligt förklarar att ”vi nu kan erbjuda våra böcker till resten av världen”.
Samtidigt pågår andra liknande projekt.
Tidigare i veckan sammanträffade representanter för Library of Congress i Washington med företrädare för motsvarande institutioner i Kanada, Holland, Kina och Egypten. Man ska tillsammans scanna in drygt en miljon äldre böcker för gratis spridning på nätet, och kommer att kunna erbjuda världens surfare mer än
70 000 titlar redan i april 2005.
Med andra ord, vi begåvas med sökrobotar som kan leverera hela böcker, utan kostnad, på en mängd olika språk, i en mängd olika ämnen.
Projektet kommer ”att bidra till demokratiseringen”, och ”bli en gåva till mänskligheten”, förutom att det kommer att öka Googles trafikmängd, och dess förmåga att locka annonsörer.
Men erbjudandet gäller i första hand böcker som är så gamla att copyright inte längre gäller, det vill säga 70 år eller äldre.
Nyare böcker kommer också att läggas ut, men med olika slags begränsningar.
En surfare som till exempel vill åt en roman, en populärvetenskaplig bok eller vetenskapligt verk från 90-talet får alltså inte tillgång till hela materialet, utan endast några sidor här och där, tillräckligt för att han eller hon ska kunna avgöra om det är värt att gå vidare, och till exempel låna från bibliotek eller köpa i bokhandel eller antikvariat.
Texten går dessutom inte att kopiera eller skriva ut.
Många amerikanska förlag är oroade över sökrobotarnas framfart, rapporterar New York Times. Det kan i framtiden bli kommersiellt ointressant att ge ut äldre skön- och facklitteratur om böckerna också kommer att finnas tillgängliga på internet. Därmed försvinner en inkomstkälla.
Å andra sidan, att miljoner surfare kan läsa innehållsförteckningen, ett sammandrag och ett urval sidor från boken utgör marknadsföring, blir en aptitretare, och kan naturligtvis öka försäljningen.
Även i Sverige diskuteras denna typ av tjänster.
– Det finns många fördelar, säger Mats Hernvall på Stockholms stadsbibliotek. I stället för att köpa in 100 exemplar av en aktuell kursbok kan biblioteket nöja sig med att skaffa en enda, som då scannas in och erbjuds studenterna via nätet.
Gunnar Sahlin, riksbibliotekarie vid Kungliga Biblioteket, menar att denna utveckling är oundviklig och positiv:
– Också vi kommer att digitalisera innehållet i många av våra böcker. I den stora forskningsproposition som riksdagen ska behandla i vår finns förslag som berör just detta.
Eventuellt kommer katalogisering och inscanning att ske tillsammans med arkiv och museer, det vill säga digitaliseringen kommer att omfatta böcker, dokument och föremål. Syftet är att föra ut den äldre svenska litteraturen, till forskare och allmänhet, och till utlandet.
