Om ett par veckor presenterar regeringen en ny skollag som innebär att alla landets elever ska ha tillgång till skolbibliotek ända tills de går ut gymnasiet. Lagändringen sker efter Kulturrådets larmrapport i maj ifjol, då det avslöjades att en tredjedel av landets skolor numer saknar skolbibliotek, och att trenden är att skolbiblioteken sparas bort.

–I och med att skolbiblioteken nu skrivs in i skollagen, blir rektorerna ansvariga för att de finns. Dessutom gäller detta även de fristående skolorna, konstaterar Christer Holmqvist, Stockholms stads regionbibliotekarie som ser reformen som mycket efterlängtad.

Idag saknar en kvarts miljon elever varje form av skolbibliotek. Bristen finns inte bara i glesbygdens småskolor, utan även i stora grundskolor, exempelvis Alviksskolan med 770 elever i en relativt välbeställd del av Stockholm. Andra Stockholmsskolor utan skolbibliotek är till exempel Nytorpsskolan och Slättgårdsskolan, men att ”bara” ha sparat bort skolbibliotekarien är det vanligaste.

–Så kan det vara i kommunala skolor, men egentligen är bristen ännu större hos de relativt nystartade fristående skolorna, säger Christer Holmqvist, som påpekar att vissa skolor försöker lösa behovet av skolbibliotek på nya sätt, bland annat genom att beställa boklådor från Stadsbiblioteket.

Det är otydligheten i bibliotekslagen som medgett nedrustningen av skolbiblioteken. Det enda krav som finns på kommunerna är ”lämpligt fördelade skolbibliotek”, en luddighet som många skolledare har sparat pengar på. Skolinspektionen har heller inte haft som sitt uppdrag att kontrollera om bibliotekslagen följs.

Men genom att skärpa lagen om skolbibliotek och flytta den till skollagen, kommer de rektorer som helt struntar i skolbibliotek att kunna prickas. Senast inför höstterminen 2011 bör alla som idag inte har skolbibliotek ha en lösning. Regeringen räknar med att reformen kostar cirka 25 miljoner kronor per år.

Lagrådet godkände i förra veckan det nya lagförslaget som lyder ”Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek”.

När också riksdagen har klubbat lagen blir det upp till Skolinspektionen att sätta gränserna.

–Vi har gett dem resurser för att de ska vara tuffa och kunna göra vitesförlägganden, säger Bertil Östberg, statssekreterare vid utbildningsdepartementet.

Skolinspektionen har påpekat att ”skolbibliotek” kan tolkas mycket brett, och att det också är oklart hur ”tillgång till” ska förstås. Enligt lagens förarbeten ska dock skolbiblioteket vara en gemensam och ordnad resurs av medier och information som eleverna och lärarna ska förfoga över. Skolbiblioteket ska också ingå i skolpedagogiken för att stödja elevernas lärande.

Klart är att ”åtta böcker i en garderob” inte skulle få godkänt och att skolorna inte kan slippa undan med att hänvisa till att de ligger nära ett allmänt folkbibliotek.

–Nej, ett skolbibliotek bör vara just en skolas bibliotek. Men visst kan det finnas varianter, och ibland kanske det kan räcka att elever och lärare har tillgång till grannskolans skolbibliotek. Detta får vi successivt definiera, säger Alf Johansson, jurist vid Skolinspektionen.