Förra året lånade svenskarna 850 000 färre böcker än 2006. Det visar en rapport från Svensk Biblioteksförening om biblioteks­situationen i landets län och kommuner. Rapporterna, som baseras på 2007 års statistik, visar dystra resultat. Statistiken oroar Niclas Lindberg, generalsekreterare i Svensk Biblioteksförening.

– Biblioteken har inget tydligt uppdrag. Som det är idag kan varje bibliotek i princip uppfinna sitt eget hjul och sedan rulla iväg åt vilket håll det vill.

Kommunerna laddar in cirka 3,5 miljarder kronor per år i folkbiblioteken. Pengar som man inte riktigt vet hur man ska hantera, enligt Niclas Lindberg.

– Vi behöver en översyn av bibliotekslagen för att kunna hantera de här pengarna på bästa sätt. Idag är det väldigt otydligt vilken strategi vi ska ha.

Ytterligare en förklaring till de nedåtpekande kurvorna är försäljningen av pocketböcker och tillgången till billig litteratur på nätet. Den slopade bokmomsen är ännu en.

Sedan 1990 har 170 bibliotek eller filialer lagts ned i landet. I takt med att biblioteken lägger ned eller slås samman försvinner flera besöksgrupper.

– I vissa kommuner anser man sig inte kunna bedriva biblioteksverksamhet på lika många ställen. Det innebär sämre möjligheter för barn och äldre funktionshindrade att ta sig till biblioteket eftersom de ofta får längre dit. Dessutom skräms de ovana besökarna bort, säger Niclas Lindberg.

Men det finns ljuspunkter i statistiken. Utlåningen av barn­böcker ökar, liksom låntagare upp till fjorton år. Karlshamn har till exempel ökat barnbokslånen tre år i rad och har nu 40 lån per barn och år. Det är nästan dubbelt så mycket som i andra kommuner i Blekinge. Även på Gotland och i Dalarna har folkbiblioteken lyckats få upp barnboks­lånen.

– Det är jätteroligt att barnböckerna har fått ett uppsving. Det beror helt enkelt på att ett antal kommuner verkligen har satsat. Man hittar nya roliga barnböcker och avsätter personal som enbart arbetar på barnavdelningen. Det ger resultat och syns i statistiken, säger Niclas Lindberg.

Ytterligare ett bibliotek som går emot de negativa trenderna är Dieselverkstadens bibliotek i Nacka kommun. Biblioteket, som drivs av ett personalkollektiv, har bland annat ökat sina antal besök per invånare sedan förra året. Margareta Swanelid, enhetsledare på biblioteket, förklarar framgångsreceptet.

–Vi är nutidens bibliotek. Vi har öppet när folk kan besöka oss, en attraktiv satsning på litteratur och är interaktiva med besökarna. Vi rör oss ute på golvet istället för att sitta på våra rum, så att folk vågar fråga och prata med oss. Vi möter människor och får veta vad de vill ha av vårt bibliotek, säger hon.

Dieselverkstadens personalgrupp, sex personer, är dessutom ung i förhållande till den generella bemanningen på folkbiblioteken i landet, enligt Margareta Swanelid.

–Vi har satsat på en mix av människor med olika kompetens och bakgrund istället för att stirra oss blinda på formell kompetens. Det gör att vi automatiskt hänger med i tiden. När unga människor arbetar här resulterar det till exempel i att vi har en ball blogg. Dessutom är fyra av oss män, vilket resulterar i att vi även fångar upp de manliga låntagarna och deras behov, säger hon.