Stadsbyggnadsprofessorn Alexis Pontvik har levt med tanken på ett nytt Slussen längre än andra, eftersom han vann den allra första arkitekttävlingen om en ny trafiksnurra 1991. Hans idé var bygga Slussen som en funktionell trafikbro till en monumental rotunda med stora utsiktsterrasser på Söder. Förslaget fick stadens första och enda pris, och följdes av ett ytterligare uppdrag som Alexis Pontvik också vann.

Men sedan var det tyst om Slussen i nästan tio år, minns stadsbyggnadsprofessorn, som hängt med i alla Slussensvängar.

– Jag har ju kontoret om hörnet och har levt med Slussen i decennier, säger Pontvik, som insisterar på att en Slussen-intervju måste börja på Cafe Mazzarini i Gamla stan.

Panoramat mot Slussen från Kornhamnstorg är onekligen glimrande. Utanför syns vattnet mellan Mälaren och Saltsjön, farleden sedan vikingatid. Och Slussens trafikmaskin som bara snurrar på med cyklisterna, t-banan, bilarna, bussarna, alla gående och om sommaren de många båtarna.

– I luften syns till och med Brommaflygen härifrån kaféet, pekar professorn över sin skummande kopp.

I den långa processen att ta fram ett Nytt Slussen ser han att trenden har varit att kraven successivt har sänkts på funktionen som trafiksnurra, men höjts på funktionen som kommersiell mötesplats.

Det dröjde innan Stockholm anordnade nästa tävling om Slussen. 2004 vann Nyréns arkitektkontor med en trafiklösning som befriade kajen från Stadsgårdsledens genomfartstrafik.

När Nyréns sedan skulle mätas mot fyra kändiskontor vann som bekant det Londonbaserade Foster och stockholmska Bergs 2009. Den brittiska visionen av Slussen skulle förse Södermalm inte bara med en ny stadsfront längs vattnet och ett nystan av broar till Gamla stan, men också med mycket affärsyta på Slussen. Idag är Fosters förslag så bearbetat att den slutna stadsfronten och mycket bebyggelse har fallit bort, medan T-korsningen och en stor galleria finns kvar.

Kan man säga att det återstår något storslaget av Foster + Bergs förslag när så mycket är ändrat?

– Den magnifika platsen förstås. Stockholms hjärta, blir svaret när man frågar Stockholms stadsarkitekt Karolina Keyzer.

Det mest tragiska är att Slussen som symboliserar Stockholms själ och ursprung ersätts med något som saknar helhet och inte är förankrat hos befolkningen

Alexis Pontvik, stadsbyggnads-
professor.

Men Alexis Pontvik ser saken annorlunda. Han menar att utformningen är oseriös. Detaljplanen urholkar platsens magi. Den östra delen som Stockholms stadsarkitekt inte vill tala om inför dagens beslut, lyfter stadsbyggnadsprofessorn till och med fram som ”riktigt illa”. Det gäller höga hus på en överdäckning av Stadsgårdsleden som enligt honom markerar en logisk startpunkt för en ny linje av bebyggelse som i framtiden kommer att skymma Söders branter mot Saltsjön. Det är på så vis banbrytande att alliansen idag väntas klubba upp till 34 meter höga hus snett framför Stockholms mest kända utsiktsrestaurang Gondolen som hänger 33 meter över Saltsjön.

Hur sex nya byggnader i stadsfronten kommer att uppfattas i förhållande till dagens KF-hus är en fråga som SvD för vidare till Stockholms stadsarkitekt förgäves.

– Menar du att man har kommit så långt…? svarar Karolina Keyzer, som överraskande förklarar att hon är ”osäker på var exakt detaljplanen slutar i öster”.

Alexis Pontvik, å sin sida, påpekar att professionell kompetens har gått förlorad under 20 års tid. Enligt honom har tjänstemän och politiker inte förmått samla och bevara kunskap om Slussen. Konsekvensen är att politiker i värsta fall går till beslut i dag utan att ha förstått Slussenområdets komplexitet.

– Det mest tragiska är att Slussen som symboliserar Stockholms själ och ursprung ersätts med något som saknar helhet och inte är förankrat hos befolkningen, säger stadsbyggnadsprofessorn som framhåller att idén att försöka efterlikna andra städer genom att importera storslagna projekt med höghus är ”totalt passé”.

Han hävdar att istället enkelhet, hållbarhet och flexibilitet är den nya tidens krav.

I sista stund går även Slussenkännare från det prisbelönta Nyréns arkitektkontor ut offentligt och ber politikerna att vänta med Slussenbeslutet. I ett brev skriver arkitekterna Dag Cavallius och Bengt Isling att politikerna måste lägga prestigen åt sidan till förmån för dialogen med medborgarna om det ska bli ett Slussen med stolthet.

Stadsarkitekt Karolina Keyzer kommenterar i efterhand att hon har missförståtts av SvD. Hennes svävande svar om den nya bebyggelsens proportionerlighet framför KF och Gondolen berodde bland annat på att en teknisk tjänsteman skulle kunna ge mer exakta mått om gränser och höjder.

– Gränsdragningen österut var jag osäker på.