Okänsliga renoveringar förstör den medeltida Gamla stan. Här är såväl puts som dörrar och dörrhandtag otidsenliga. Tegelbågen utan puts kan spricka vid frost.
Foto: Robert Henriksson
–Förr granskade kommunen byggherrarna, men efter den nya plan- och bygglagen granskar byggarna sig själva. Lagstiftningen har ändrats och vi har inte resurser och möjligheter att kontrollera varje hus numera. Dessutom är stadsbyggnadsnämnden väl tolerant i vissa frågor, säger antikvarie Elisabet Wannberg på Stadsmuseet.
Numera får kulturminnesvården hoppas på att grannarna klagar. Så skedde till exempel när en fastighetsägare byggt en lagvidrig takkupa nära Stortorget. När han började bygga till en takterrass slog grannarna larm. Något bygglov fanns inte, och efter anvisningar från stadsbyggnadsnämnden återställdes alltihop.
Gamla stan är av riksintresse och inga ingrepp får göras utan tillstånd från stadsbyggnadskontoret och de kulturminnesvårdande myndigheterna. Ingen åtgärd får vidtas som minskar bebyggelsens eller markens kulturhistoriska värde och byggnaderna får bara användas till verksamheter som anpassas till husen i fråga.
Ändå tas stora fönster upp i bottenvåningarna, medeltida bjälkar sågas sönder, gamla träfönster byts ut mot sådana i aluminium och takkupor och terrasser ser dagens ljus i skymundan.
–Egentligen är det förbjudet. Det fuskas jättemycket och det är synd, säger Elisabet Wannberg. Vi måste ha stöd av politikerna och myndigheterna så de ger oss resurser att se till sådant här.
I en av gränderna stannar vi till framför ett hus från 1740-talet renoverat enligt 60-talsmodell. Dörrarna är helt fel, fönsterbågarna inte målade som de ska och olämplig puts har använts på fasaden.
–Det här är en sorglig fasadrenovering. Det är synd att byggherrarna inte kontaktat någon som kunnat ge dem korrekta kulturhistoriska råd. En renovering kostar ju pengar oavsett om den är bra eller dålig.
Gamla stan-kännaren Christopher O’Regan som håller guidade turer i gränderna ser stadsdelens smygande förvandling.
–Om en fastighetsägare eller bostadsrättsinnehavare köper ett hus eller en lägenhet i Gamla stan kan de få för sig att såga igenom medeltida bjälkar och slita ut 1600- och 1700-talssnickerier bara för att de får lust. Ska den egna smaken och det ekonomiska tänkandet slå ut vårt kulturarv? Tänk om man hade gjort det här med regalskeppet Vasa. Då hade det till slut inte varit mycket kvar av skeppet.
I ett fall byggde ägaren av en stor vindsvåning en takterrass utan bygglov. När våningen skulle säljas upptäcktes övertrampet och ledde till rättsfall. Den nye ägaren blev av med terrassen och tvingades återställa allt till ursprungligt skick.
–Det bästa är om grannarna säger till. Aluminiumfönster är till exempel inget vi tillåter. Likaså är det problem med kyl- och ventilationsaggregat. De hör inte hemma på fasaderna i Gamla stan, säger antikvarie Britt Wisth på Stadsmuseet.
–I Gamla stan har vi kulturmiljöer som vi bara har till låns. Husen har stått i flera hundra år och människor har vårdat dem. Det ska vi fortsätta med.
Kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt, fp, anser också att husen i Gamla stan inte får förvanskas:
–Det här är ett av de mest värdefulla kulturarv vi har. Det är viktigt att upprätthålla plan- och bygglagen.
Men hur ska det gå till när flera tjänster ska bort?
–Det är viktigt att man uppfyller sina åtaganden ändå.
Hur då?
–Jag lägger mig inte i hur man gör. Det är upp till förvaltningarna.
Alla renoveringar är dock inte övertramp, utan många fastighetsägare och bostadsrättsföreningar följer de regler och råd som finns. Den nya fasaden på Grillska huset vid Stortorget får Stadsmuseets gillande liksom en fasadrenovering i Trångsund. Men hur det går med den kulturminnesvårdande rådgivningen i framtiden återstår att se.
