– Jag väljer inte något med trummor, utan kanske en flöjt eller en oboe. Jag inbillar mig att det ska vara så naturligt och akustiskt som möjligt, från början fanns ju inte syntar, och jag tror att det som gör oss lugna och trygga stammar från vårt ursprung.

Atmosfären på Yogayama i centrala Stockholm är tyst, ljus och lugn. Mathias Nordström ska snart byta om till mjuka yogakläder och leda sitt pass, men just nu sitter vi i en soffa på övervåningen, och Mathias Nordström berättar hur han tänker kring musiken han använder. I slutet av varje pass kommer avslappningen, med lugn andning och slutna ögon, och tempot dras ned.

– Jag tror absolut att musiken kan påverka oss fysiskt att slappna av, men det är svårt att sätta ord på exakt hur.

Björn Melander driver skivbolaget Theta, specialiserat på avslappnande musik, och han är själv musiker och ligger bakom åtta album med titlar som Eden och Delfinernas sång. Han är också övertygad om att musiken verkligen fungerar.

– Vi påverkas mer av musik än vi är medvetna om, man märker det till exempel om man ser på film och stänger av ljudet. Och omedvetet eller medvetet har vi en tendens att härma det vi hör. Om vi lyssnar till musik med mjukt uttryck och en låg puls, så tror jag att vi tar åt oss det och härmar känslan.

Sommaren 2009 har spikmattorna tagit sig in i de svenska hemmen; enligt marknadsföringen en snabbväg till allt från bättre blodcirkulation till djupavslappning. Vi går på spa, vi pratar lyriskt om naturupplevelser, vi försöker desperat klämma in så mycket effektiv vila som möjligt under våra semestrar. Avslappning har blivit en lyxvara, och avslappningsmusiken något av en industri. Björn Melanders skivbolag har sålt över en miljon skivor sammanlagt. Men när han startade Theta 1993 såg det helt annorlunda ut.

– De första åren var det uppförsbacke, vi fick nästan slåss mot folk som såg skivorna som flummiga och inte visste vad meditation är för något. Det fanns en stor osäkerhetskänsla kring avslappningsmusik. Men nu är det inget konstigt, och efterfrågan ökar hela tiden.

I dag finns den lugnande musiken överallt. Vi känner alla igen den när vi hör den: naturljud, gärna en panflöjt med mycket reverb, eventuellt en avlägsen delfin. Vi möter den på Friskis & Svettis, hos massören, i hotellets hiss – och i sjukvården. Björn Melander har själv samarbetat med sjukhuset i Jönköping för att ta fram avslappnande musik för barn, och tidigare i år publicerades en amerikansk studie som visade att patienter som fick lyssna på musik efter hjärtoperationer tillfrisknade snabbare efter narkosen. Att musik kan vara avslappnande och till och med lindra smärta är väl belagt. Men varför låter musiken som den gör? Är panflöjt verkligen mer lugnande än elgitarrer?

Det har gjorts många studier om musikens effekter på kroppen, men Jan Berg, docent i ljudteknik vid Luleå Universitet, har gått längre ändå. I hans studie fick försökspersonerna ta med sig musik de själva tyckte var lugnande, och sedan fylla i självskattningsformulär före och efter de lyssnat. Precis som i tidigare forskning visade sig musiken fungera, men det mest intressanta kom sedan. Jan Berg och hans kolleger analyserade låtarna, ingående.

– Folk tog med sig alla möjliga typer av skivor, allt från hårdrock till rap och klassiskt. Men vi kunde ändå se gemensamma drag, berättar Jan Berg.

Tempot i musiken varierade stort, från 50 till 146 bpm (taktslag per minut), men ackordbytena skedde med ungefär två sekunders mellanrum, även i de snabbare låtarna. Låtarna använde rena treklangsackord, alltså enkla harmonier utan krusiduller. Melodierna var klara och tydliga, och låtarna hade inga abrupta vändningar eller temposkiften.

Jan Berg sammanfattar musiken med ordet konsonans – motsatsen till dissonans. Det betyder något som låter harmoniskt och välljudande och är enkelt för örat. Viss klassisk musik och jazz är alltså inte särskilt passande för avslappning; den är för komplex och ändrar ofta tempo och tonart.

– Man kan säga att det är bristen på förändring som skapar ett lugn. Att man kan vila i musiken. Vi människor funkar så att när vår omgivning ändras så ökar vår uppmärksamhetsgrad inför förändringen.

Enligt Jan Bergs forskning spelar alltså instrumenten och ljuden ingen, eller liten, roll, och det viktiga är istället att musiken är lätt för individen att lyssna på och inte förändras så mycket. Men hur är det egentligen med delfinerna och valarna som dyker upp så ofta på avslappningsskivorna? Björn Melanders delfinskiva är fortfarande populär, femton år efter att han spelade in den.

– Jag hade läst om hur man använder delfiner i terapeutiska sammanhang för att jobba med autistiska barn, och blev så fascinerad att jag tog kontakt med Kolmården och fick åka dit. Jag fick superhäftig kontakt med delfinerna, Flipper kom fram och snackade med mig. Jag blev tagen! Jag fick en känsla av att delfinerna har mycket att lära oss.

Vissa teorier om delfinerna och valarna handlar om att de påminner oss om hur vi uppfattade ljud i livmodern, som vibrationer filtrerade genom vatten, och därför gör oss trygga. Men Björn Melander är försiktig med sina spekulationer om delfinljuden.

–Jag försöker att inte analysera sönder mina skivor för mycket, utan går på känsla. En gång använde jag en pinne med en disktrasa, det fungerade lika bra som delfinljud.

På Yogayama har Mathias Nordström dragit igång sitt yogapass, och hans kollega Anna Hultman har just avslutat sitt. Hennes elever strömmar ut ur studion, lite svettiga men med lugna mjuka barfotasteg över golvet. På Annas pass slappnar man av till helt annan musik än flöjter och delfiner.

– Idag var det Beatles, Sting, Simon & Garfunkel och Van Morrison. Och Baz Luhrmans låt Wear sunscreen! Det gemensamma med de här låtarna är att de är skrivna av människor som vill säga något med sin musik, det hörs både i texten och i hur de sjunger.

Anna Hultmans yogaelever är nöjda med hennes musikval, hon får ofta kommentarer om hur skönt det är med vanlig pop. Och försökspersonerna i Jan Bergs studie kunde bevisligen slappna av till både rap och hårdrock. Så frågan är om floran av snyggt paketerade avslappningsskivor därute är poänglös, skulle vi lika gärna kunna slå på radion? Ja, och nej. Jan Berg tror att det kan finnas en poäng med skivorna.

– Det finns inget som säger att panflöjt skulle vara bättre än annan musik, men de här avslappningsskivorna stämmer ganska bra överens med min forskning. Det är ett stadigt tempo och musiken är ganska statisk, det är bara det att istället för en människa är det en delfin som sjunger. Och om man går till skivaffären och köper en skiva där det står ”avslappning” på omslaget så har man redan bestämt sig för att ta det lugnt. Lyssnar man inte på valsång till vardags kan man känna att det finns en exklusivitet i det, man ser det som en sorts medicin.