”Slussen har tjänat ut och måste rivas!”.

”Dagens Slussen är efter 75 års användning utsliten och måste därför byggas upp från grunden”.

Så har Slussen beskrivits i Stockholms stads officiella handlingar de senaste åren.

Men landskapsarkitekten Petter Hauffman håller inte med.

–Jag förstår inte hur alla kan köpa en sådan typ av retorik. Alla har tagit detta som en sanning, säger han.

Petter Hauffman började fördjupa sig i Slussenfrågan när han för några år sedan arbetade med Slussen som konsult åt Stockholms stad.

2006 gav stadsbyggnadskontoret det danska arkitektkontoret Big i uppdrag att rita på nya Slussen, i samarbete med svenska Nod. På Nod var Petter Hauffman ansvarig arkitekt.

–När man börjar titta på det här så inser man också att man kan ifrågasätta bilden av Slussen som ett sjunkande skepp, säger Petter Hauffman som allt mer började fundera i termer av renovering i stället för rivning och nybyggnad.

Nu tycker han att Slussenprojektet har utvecklats på ett sådant sätt att renoveringsalternativet borde diskuteras på allvar.

–Man har kommit till en slutpunkt då man kan fråga sig: är det inte lite tokigt att vi ska lägga åtta miljarder på detta, när vi i stället kan renovera för en miljard, säger Petter Hauffman som varit i kontakt med flera beställare och utförare av betongrenoveringar runt om i landet.

Hans slutsats är att klöverbladslösningen kan renoveras, moderniseras och förbättras. Där finns alla förutsättningar för att skapa bra ytor för cyklister, gångtrafikanter och kollektivtrafik, säger Petter Hauffman som tycker att nybyggnadsförslaget innehåller oproportionerligt stora ytor för biltrafik.

–Det är en väldigt stor trafikled som planeras. Det är en trafiklösning som sedan är påklädd av en engelsk arkitektfirma, säger Petter Hauffman som har svårt att se vad nybyggnadsförslaget, signerat Foster + Berg, tillför stockholmarna.

Enligt honom vore det betydligt intressantare att utveckla 1930-talslösningen.

–Man ska inte tänka att man ska återskapa Slussen till originalskick. Utan man ska tänka att man ska bygga på och förbättra säger han och tillägger att det exempelvis går att göra Slussen lättare att orientera sig i. Man kan också omdisponera ytor och få in grönska.

–Man kan alltid göra bilbanor mindre. Man kan öppna upp Slussen, man kan glasa, man kan få in ljus i bussgaraget – om nu stockholmarna vill det, säger Petter Hauffman som tycker att Slussen skulle lämpa sig utmärkt för en mer kreativ medborgardialog.

–Det är spännande att det finns en plats som Slussen, som engagerar människor så, säger han och tillägger att Slussen skulle kunna vara en plats där man låter människor ”livetesta” exempelvis var sittplatser ska placeras eller vilken markbeläggning som ska användas.

Tillsammans med Sune Sandqvist, som äger företaget Spännbalkkonsult och arbetar med betongrenovering, har Petter Hauffman gjort en kostnadsberäkning för renovering av Slussen.

I summan, en miljard, ingår bland annat nya, täta ytskikt, förstärkning av grundkonstruktion och betongkonstruktion, landskapsplanering och renovering av befintliga lokaler.

Är du inte rädd att betraktas som en bakåtsträvare?

–Man ska tänka att man är en framåtsträvare som använder och utvecklar Slussenkonstruktionen, säger Petter Hauffman som menar att de senaste årens teknikutveckling och hållbarhetstänkande talar för renovering istället för rivning.