En stor kärlek till farmor. Modekunskap i massor och en vurm för stickat. Dagmar är systertrion som i fortsättningen kan kalla sig årets Rookie.
Det andas nostalgi om Dagmars skapelser. För dagen accentueras gårdagsglamouren med sherry på silverbricka och glas av böhmisk kristall. Systrarna Kristina Tjäder, Karin Söderlind och Sofia Malm pustar ut efter segervisningen och vräker sig i den inlånade svanensoffan. Sen drar de igång sitt segertal.
– Vi gillar att umgås och har alltid funnits där för varandra, säger Sofia och storasyster Karin fortsätter:
– Och det är inte bara vi tre, utan hela familjerna med barn och föräldrar. I dag är våra män här och både mamma och svärmor har hjälpt till.
– Ja verkligen, säger Kristina och tillägger att man nog skulle kunna kalla dem för livsnjutare.
Och där någonstans, bland gnistrande kristall, fotoblixtrar på laddning och tv-kamerans intensiva öga, passar de här brudarna rätt bra. Inte på grund av sin attityd, eller ens den enorma styrka det innebär att vara tre när det plötsligt smäller till, utan för den retroglamour som omger Dagmar. För plötsligt känns det så helrätt med stickat. Tröjor, koftor och ja, varför inte en hel klänning.

Färgerna är jordnära och modellerna klassiska. Men det är högkvalitativa garner som nyttjats och plaggen är arbetade, liksom detaljer som knappar eller skärp. Vårens kollektion är däremot lite mer utmanande, med sensuella modeller och mycket spetsar. Som på mormors tid, eller farmor Dagmars.
– Hon har betytt mycket för oss. Samlade hela släkten i sin lilla tvåa och där kunde vi sedan sitta och prata i timmar, berättar Karin Söderlind.
Och enligt systertrion, är det farmor som inspirerat dem till det egna märket och företaget Dagmar. Men vägen hit har innehållit annat än släktmiddagar. Kristina Tjäder var den som först bröt sig ur familjens näste för modets Mecka; Paris och utbildning i design och mönsterkonstruktion vid Esmod, École Superieur de la Mode. En satsning som räckte ända till designuppdrag för den alltid lika vågade Christian Lacroix, allt medan Karin Söderlind drillades på HM i produktutveckling och inköp. Lillasyster Sofia Malm är mest intresserad av försäljning och kompletterar just sitt cv med studier i textilekonomi.

Men kom igen, visst vill väl alla designa? Och är det inte olika status om man jämför exempelvis marknadsföring och design?
– Nej, absolut inte. Alla bitarna är lika viktiga och det var ju just för att vi hade så olika ingång på samma intresse som vi bestämde oss för att till sist arbeta tillsammans. Och sen har vi ju alla inflytande i de olika stegen, säger Karin Söderlind.
Just nu finns Dagmar till försäljning i ett 20-tal butiker runt om i Sverige och Danmark. Men de arbetar hårt för att hitta fler återförsäljare. Över 100 anser de sig behöva ha för att kunna få lönsamhet i bolaget. Holland och Belgien ska först erövras, medan de snickrar på en plan för att sprida sin kollektion över hela Europa. Generellt sett är Sverige för litet för plagg med en prislapp som inte passar alla. De stickade koftorna ligger på mellan 1 500 och 4 000 kronor. Prisvärt, menar tjejerna.
– På HM lärde man sig att arbeta med ”Value for money” som måtto. Det använder vi oss av nu också, även om prisnivån i sig är en annan, säger Karin Söderlind.

Killen med tv-kameran gör sig åter påmind och zoomar med både lins och överkropp, genom att böja sig in över bordet. Det blir en kort paus i tjattrandet, innan det börjar göras upp planer för kvällen eller i alla fall festen då den här framgången ska firas.
– Klart det blir med alla familjer. Sen kan vi väl unna oss catering. Från Fredsgatan 12, eller nåt.