KAROLINE ERIKSSONS VAL:

Drama

Nader och Simin – en separation

Regi: Asghar Farhadi

En människofientlig regim triggar igång en skilsmässa som får tragiska konsekvenser. Farhadi och en fantastisk ensemble lyckas berätta om såväl klass, äktenskap, föräldraskap, förtryck, tillit och hur det är att vara barn i en uppslitande situation.

.

Bild ur filmen Oslo 31 augusti.

Bild ur filmen Oslo 31 augusti.

Foto: Triart

Drama

Oslo, 31 augusti

Regi: Joachim Trier

Ett dygn, en stad, en privilegierad, deprimerad 70-talist som försöker hitta tillbaka till livet. Minimalistiskt och med total tonträff levererar Joachim Trier ännu en lysande generationsskildring. Och Anders Danielsen Lie gör en häpnadsväckande stark rollprestation.

.

Drama

Play

Regi: Ruben Östlund

Tredje gången gillt – fullträff – när Ruben Östlund riktar sin kamera mot det sociala spelet och det svenska samhällets schatteringar. Här laddar han sin noggranna formel med etnicitet och rasism. Modigt, banbrytande. En svensk film har inte haft sådan sprängkraft på decennier.

JEANETTE GENTELES VAL:

Drama

Medan åren går

Regi: Mike Leigh

Mike Leigh undersöker ”det vanliga livet” med en uppsättning fantastiska skådepelare under ett år. När det är som mest tragiskt är det också som mest komiskt. Han har en förmåga att öppna hisnande djup i det vardagliga som ingen annan. En lysande sorgesång över livet.

.

Bild ur filmen Dogtooth.

Bild ur filmen Dogtooth.

Foto: Njutafilms

Drama

Dogtooth

Regi: Giorgos Lanthimos

De av sina föräldrar instängda ungdomarna i grekiska Dogtooth skildrar vad totalitarism gör med människor på ett sätt som går långt utöver det enskilda fallet. Men även i den hårdaste diktatur vaknar motståndet till slut, också om den utspelar sig i en villaträdgård.

.

Drama

Play

Regi: Ruben Östlund

Det var mycket länge sedan en svensk film väckte sådana känslor. Efter att ha blivit nästan ihjälkramad efter Gitarrmongot och De ofrivilliga är Östlund nu ute i kylan. I mina ögon är detta en lysande film som sätter allas våra fördomar och förutfattade meningar på hårda prov.

.

MALENA JANSONS VAL:

Drama

Jag dödade min mamma

Regi: Xavier Dolan

Vid 17 års ålder hade han manus klart och vid 20 fick hans film premiär. Xavier Dolan stod också för regi samt spelade den unge mannen i ständig konflikt med sin mamma. En plågsamt njutbar och förskräckande träffsäker skildring av en period i livet de flesta försöker glömma.

.

Animerat äventyr

Panik i byn

Regi: Stéphane Aubier, Vincent Patar

Den oemotståndliga charmen emanerar ur mötet mellan det fullständigt osannolika och det omedelbart igenkännbara: Små plastleksaker – cowboyen, indianen och hästen – i halsbrytande äventyr från ett felköp på internet till en tripp till Antarktis. Varje lekfull människas drömfilm.

.

Bild ur filmen Apflickorna.

Bild ur filmen Apflickorna.

Foto: Fredrik Wenzel/Triart film

Drama

Apflickorna

Regi: Lisa Aschan

Bland årets svenska filmer sticker debutfilmen om de två tonårstjejerna i stenhård maktkamp ut som den enda i ordets rätta bemärkelse nyskapande. Med stilmässiga lån från den mest maskulina av genrer, western, serveras en historia vi aldrig sett eller hört förr.

.

JAN LUMHOLDTS VAL:

Drama

Gudar och människor

Regi: Xavier Beauvois

Franska trappistmunkar och lokala muslimer lever i harmoni i en bergsby i Algeriet. Väpnade islamister rycker fram. Ska munkarna fly eller stanna? Ett sant litet mästerverk om religionens vitt skilda sidor med det varmaste av ljus riktat mot det humanistiska.

.

Bild ur Tinker, tailor, soldier, spy.

Bild ur Tinker, tailor, soldier, spy.

Foto: Jack English

Drama

Tinker, tailor, soldier, spy

Regi: Tomas Alfredson

Den bästa svenska regiinsatsen på utländsk mark på 83 år är en fullvärdig frände till den så rättvist firade Alec Guinness-versionen av le Carrés intrikata spiondrama. Här trängs veritabel crème de la crème på alla sidor om kameran, alla i sitt esse.

.

Komedi

The Trip

Regi: Michael Winterbottom

Sök helst upp den fulla tv-versionen av denna pikareska samtidspendang till Tre män i en båt, där Steve Coogan och Rob Brydon bilar, äter och framför allt pratar sig genom Lake Districts gourmetrestauranger. Mänskligt, med viss betoning på män, och väldigt underhållande.

.

ASTRID SÖDERBERGH WIDDINGS VAL:

Drama

Gudar och människor

Regi: Xavier Beauvois

En enastående film, som skildrar några inte mindre enastående livsöden: trappistmunkarna i Tibhirine, Algeriet, som efter decennier av fredlig samexistens i byn fördes bort och mördades 1996. Ett lågmält men intensivt drama, djupt gripande.

.

Dokumentär

The Black Power Mixtape 1967–1975

Regi: Göran Olsson

Denna djupdykning i arkiven efter material om den amerikanska svarta medborgarrättsrörelsen har blivit en rasande skickligt hopkommen dokumentär, som följer utvecklingen från år till år ur svenskt perspektiv. Ett levande tidsdokument.

.

Bild ur filmen Play.

Bild ur filmen Play.

Foto: Plattform Produktion

Drama

Play

Regi: Ruben Östlund

Att Play blivit den mest omdiskuterade svenska filmen på senare år är ingen slump – det vittnar inte minst om Östlunds kvaliteter som regissör. Vare sig han engagerar eller upprör tittaren gör han det på sitt helt egna sätt, i sina avskalade studier av mänskligt beteende.

.

JAN SÖDERQVISTS VAL:

Drama

Blue Valentine

Regi: Derek Clanfrance

Scener ur ett tragiskt trasigt äktenskap, en gång fyllt av glädje och rosiga förhoppningar, nu sprucket bortom varje utsikt om försoning. Hur kan man misslyckas med så renhjärtade avsikter? Blue Valentine ger det brutalt enkla svaret: förälskelse räcker inte.

.

Bild ur filmen Maktens män.

Bild ur filmen Maktens män.

Foto: Saeed Adyani

Drama/thriller

Maktens män

Regi: George Clooney

Liksom i Blue Valentine ser vi här Ryan Gosling i en mångbottnad huvudroll. 2011 måste vara hans år (även Drive och Crazy stupid love är sevärda). Detta svarta drama om ideal kontra praktik i den amerikanska politiken är lika distinkt välskrivet som välspelat.

.

Drama

Play

Regi: Ruben Östlund

Den egensinniga och imponerande konsekventa Play gav upphov till en debatt som obarmhärtigt avslöjar hur fel man ser med enklare politiska glasögon. Jag kommer att tänka på Hanekes Funny Games: en studie i gradvisa gränsöverskridanden och regelsystem som förlorar sin relevans.

MISSA INTE våra tidigare årsbästalistor:

Årets bästa spel

Årets bästa skivor

Årets bästa böcker