TIDSKRIFT | Grekisk historia

Föreningen Svenska Atheninstitutets vänner har nu i snart 30 år verkat till stor glädje för alla Greklandsvänner. Nyligen har nr 115 av tidskriften Hellenika utkommit. Huvudartikeln av Nanna Cnattingius handlar om restaureringen av Bassaitemplet i Arkadien, ett av Greklands vackraste - skapat av ingen mindre än Iktinos, Parthenons arkitekt - och tillika ett av de minst besökta på grund av dess svårtillgängliga läge. Krister Kumlin, Svenska Parthenonkommitténs ordförande, berättar i en annan artikel om hur ett fragment från Erechteiontemplet på Akropolis, hittills i privat svensk ägo, i höst kommer att återbördas till Aten. Denna generösa gest har för övrigt redan lett till att universitetet i Heidelberg nu återlämnar den bit av Parthenonfrisen man länge haft i universitetsmuseet.
Antiktidskriften Medusa har just inlett sin tjugosjätte årgång - något av en bragd med tanke på hur många tidskrifter som måst läggas ner under senare år på grund av de isiga vindarna i vårt
kulturliv. Från och med det nu aktuella numret trycks tidskriften helt i färg.
Gullög Nordquist skriver om ”Sjukdomar och bot i Grekland” (där den hellenistiska tidens banbrytande insatser gott kunde ha fått mer utrymme), Paul Åström om ”Akropolis och Parthenon i svensk litteratur”, ledarskapsspecialisten Åke Blid om ”Xenofon - antik lärare i ledarskap”, för att nu nämna blott några få godbitar.

En särskild eloge förtjänar recensionsavdelningen, där Gunnel Ekroth och andra bidrar till att förverkliga tidskriftens ambition ”att föra ut antiken mitt i livet som både förnöjelse och livsviktig lärdom”.
Grekiskt Kulturcentrum i Stockholm publicerar den utmärkta tidskriften Pergament, vidare tillhandahåller det ett bibliotek med 25 000 volymer om grekisk kultur från antiken till våra dagar, ett rikt arkiv, ett pinakotek med kosmopolitisk prägel, och mycket annat. Nu ser det ut som om denna livligt frekventerade institution måste läggas ned av ekonomiska skäl, och det senaste numret av tidskriften innehåller
en desperat vädjan om hjälp i nöden.
Men det inrymmer också en lärorik och roande essä av Jan Svanberg om Alexander den stores rymdfärd, en legend som inspirerat många författare och konstnärer runt omkring i världen, bland de senare en stenmästare på Gotland; hans version av furstens himlafärd kan beskådas i Fardhems församlings kyrka i Visby stift, från 1100-talet.