När de tre små filmbolagen Triangelfilm, Atlantic Film och S/S Fladen i april 2005 köpte biografkedjan Sandrews och döpte om den till Astoria Cinemas bestod den av 22 biografer med sammanlagt 89 dukar. Drygt två år senare har 19 av biograferna, med sammanlagt 77 salonger, lagts ner.
I Stockholm försvinner de två biografer som beskrivits som Sandrews/Astorias flaggskepp: Astoria på Nybrogatan, som fick ge namn åt hela kedjan, och Astoria Kungsgatan, tidigare Royal. Stolarna och projektorerna har redan tagits från lokalerna på Nybrogatan och transporterats till biografer i Mariestad och Vänersborg. Nästa vecka börjar nedmonteringen på Kungsgatan.
–Biografer är en speciell miljö och kulturyttring som är värd att bevara. De är en provkarta över 1900-talets arkitektur och formgivning. Ingen annanstans har man så tydligt tagit ut svängarna i arkitekturen i Sverige som på biograferna, säger biografhistorikern Kjell Furberg, författare till boken Svenska biografer.
Just Astoria Cinemas nu nedlagda biografer har emellertid förstörts så mycket i olika ombyggnationer genom åren att Kjell Furberg bedömer att det inte är de allra största kulturhistoriska värden som nu går under.
–Men sett till repertoar och atmosfär är det en kulturförlust. Det är inget önskeläge att vi nu i princip har en enda aktör som biografägare i Stockholm, säger Kjell Furberg.
Antalet biografer i Sverige har minskat med drygt två tredjedelar sedan 1950-talet. 1955 fanns 2501 biografer i hela landet, i början av 2007 fanns 784.
Trots det har antalet biodukar i landet legat i princip konstant de senaste 30 åren. Förklaringen är att de gamla biograferna med en eller några få salonger läggs ner medan nya multibiografer, med ett stort antal salonger, byggs.
Konkursen av Astoria Cinemas skyndar på utvecklingen ytterligare. Nu finns bara en handfull kvar av de klassiska biograferna från 1920-, 30- och 40-talen i huvudstaden.
Skälet är i huvudsak att det är svårt att få singelbiografer lönsamma. De flesta äldre biografer ligger centralt i attraktiva butikstråk med höga hyror.
–Ekvationen går inte ihop. Stockholm är inte unikt, så ser det ut i hela världen. I en multibiograf har man 16 salonger som delar samma foajéyta och man kan dela många grundfunktioner mellan dukarna, säger Jan Bernhardsson, vd för SF Bio.
Biografkännaren Kjell Furberg motsäger honom inte.
–Man kan inte anklaga biografägare för att de inte vill driva tomma museer. Det finns inget samhällsstöd till biografer i större städer på samma sätt som det gör för teatrar. Trots att vi i Sverige varit världsledande i film är det ändå uteslutande en kommersiell angelägenhet att driva biografer. Det är värt att diskutera.
