Julhandeln slog rekord igen. Men köphysterin pågår året runt. Faktum är att detaljhandelns försäljning har ökat stadigt i 115 månader.
Häpnadsväckande, tycker till och med Jonas Arnberg, analytiker på Handelns utredningsinstitut:
- Dagens detaljhandel är väldigt bra på att sälja saker till oss som vi egentligen inte behöver.
Utbudet ökar hela tiden, samtidigt som priserna sjunker.

Psykologerna överväger nu att låta ”shoppingberoende” bli en riktig diagnos, jämförbar med spelmissbruk.
Statusarkitekter ritar nya butiksgallerior, medan de gamla sväller till oigenkännlighet.
För konsumtion har blivit vårt främsta fritidsnöje. Budskapet trumpetas ut från reklampelarna:
”Mamma, kan vi inte shoppa den här lördagen också? Snälla!”
Alla vet att barn i butiker blir gråtande kravmaskiner. Ändå trycker vi lydigt in barnen i bilen och styr mot närmsta köpcirkus.
Här finns allt, utom lediga p-platser. Man kommer varken in, ut eller runt. Man sitter fast i shoppingträsket och längtar efter lokala trängselskatter.
- Egentligen är det konstigt att folk inte väljer att gå i skogen i stället, säger Jonas Arnberg.

Själv gillar han inte att shoppa. Ändå har han redan konsumerat för långt mer än årssnittet per person, 40 000 kronor.
Hur länge kan köpfesten egentligen pågå?
Ekonomerna tror inte på någon krasch - snarare en utplaning.
Men motrörelsen gror. Även om den ännu är oceaner från 70-talets antikommersialism så är något på gång.
- Helt klart. Många börjar fundera på vad som finns bortom tillväxten. Sådant som hantverk och handarbete är inne. Min tioåring önskade sig en virknål i julklapp, säger frilansjournalisten Katarina Bjärvall.
Hennes bok ”Vill ha mer - om barn, föräldrar och konsumtion” kom ut i januari 2006. Tesen är att vi mår bättre av att konsumera mindre - trots att vi har fler prylar än någon annan generation är vi inte lyckligare. Vi är alltför upptagna av att planera och genomföra inköp.
- Handeln gör allt för att få oss att känna oss missnöjda. För missnöjda kunder köper mer, förklarar Katarina Bjärvall.

Under det år som hon har föreläst om boken har mycket hänt:
När American Express nyligen beskrev olika nivåer av lyx var den lägsta att det ska det synas hur dyrt något är. På den högsta nivån talas det enbart om samvete.
Klimatchocken har nått kvällstidningarnas löpsedlar och väderpratet vid busshållplatsen har fått ny tyngd.
Naturskyddsföreningen säljer allt fler utsläppsrätter.
Secondhandmarknaden har exploderat med nya nätbaserade marknadsplatser som Blocket och Tradera.
Vintagetrenden fortsätter att växa med understöd av modeorakel som Ebba von Sydow.
- Stadsmissionen syr numera in sin logga i de hippaste 80-talskläderna. Och H&M fortsätter att sälja begagnade kläder, påpekar Katarina Bjärvall.

Allt fler svenskar inspireras av amerikanska ”downshifters” och värderar tid högre än pengar. Däribland radikalfeministen Nina Björk som vill jobba och shoppa mindre för att hinna vara mer med barnen.
Enligt en ny undersökning ger det högre status att vara
allmänbildad och en bra förälder än att arbeta ihop en förmögenhet.
Trenden kommer att förstärkas under de närmaste åren, tror arbetsterapeuten och forskaren Dennis Persson i Lund som myntat begreppet ”ecopation” som ett alternativ till det mindre miljö- och människovänliga ”occupation”.

Men det krävs ofta drastiska händelser för att man ska ändra sin konsumtion, menar han. Som att man stressar sig sjuk eller inser vidden av miljöproblemen.
Den som vill vara riktigt trendig kan därför skippa det vanliga nyårslöftet i kväll - och i stället dra till med ett eget klimatlöfte.