Hur gör du när du äter chips? Kanske börjar du med några enstaka. Mums! Du fyller sedan en hel näve och kanske ännu en, och stoppar i munnen... Resolut ställer du undan skålen i skåpet. Men efter en stund åker den kanske fram igen, du kan inte motstå impulsen, du äter fler, och eftersom skålen är nästan tom tar du resten också.
- Chipsätandet påminner om hur den alkoholberoende dricker alkohol, säger Bo Söderpalm, universitetslektor i psykiatri vid Sahlgrenska Akademien i Göteborg, som forskat om beroende i 15 år. Men alkoholsuget är förstås oerhört mycket starkare än längtan efter chips.

- Alkohol ökar signalsubstansen dopamin i hjärnans belöningssystem. Det gör också chipsen, joggingrundan och många andra beteenden som ger oss tillfredsställelse. Men alkohol ger inte större dopaminökning än våra naturliga handlingar. Amfetamin däremot bildar tio gånger så mycket dopamin, säger Bo Söderpalm.
- Om detta dopaminsystem kopplas bort hos råttor, som lärt sig föredra amfetamin eller alkohol, slutar de
stoppa i sig amfetamin men fortsätter med alkohol.
Alkoholen tycks alltså kringgå dopaminsystemet. Det kan bero på att alkohol även påverkar nervceller som leder bort från belöningssystemet, fortsätter Bo Söderpalm.

Tvillingstudier visar att alkoholism i vissa fall kan vara ärftlig. Ärver man då en allmän beroendemekanism? Det verkar inte så. Forskningen visar på en ärftlig koppling mellan beroende av alkohol och nikotin men inte mellan andra beroenden. Nästan alla alkoholister röker, och alkoholmissbrukare som röker har svårare både att sluta röka och dricka.
- Tillsammans med Jörgen Engel, farmakologiprofessor i Göteborg, har vi visat att hjärnans mottagarämnen (receptorer) för nikotin måste vara tillgängliga, för att alkohol ska ge en ökning av dopamin i belöningssystemet. Generna för nikotinets mottagarämnen (receptorer) kan därför tänkas ha med alkohol- och nikotinberoende att göra, säger Bo Söderpalm.

Alkoholen verkar inte direkt på nikotinets receptorer utan indirekt, bland annat via
mottagarämnen för en aminosyra som kallas glycin.
- Vi har upptäckt att en krets av nervbanor med receptorer för nikotin och glycin har betydelse för alkoholens belönande effekter, berättar Bo Söderpalm.
- Genom att tillföra olika substanser och manipulera med receptorerna för nikotin och glycin kan vi påverka balansen och därmed dopaminnivåerna. Det är ett sätt att undersöka drogers och läkemedels verkningsmekanismer, förklarar Bo Söderpalm.

Ett av de läkemedel mot alkoholism som Göteborgsforskarna undersöker är Campral (akamprosat), ett av två preparat mot alkoholsug.
- Vi tror att Campral, som är en dubbelmolekyl av aminosyran taurin, verkar som ett substitut för alkohol utan att ge någon kick, ungefär som metadon gör för heroin. När vi injicerar taurin direkt i råttans belöningssystem ökar frisättningen av dopamin, på samma sätt som när alkohol tillförs. Taurin härmar alltså alkoholens beteende.

Bo Söderpalms grupp undersöker också ett läkemedel mot epilepsi och schizofreni. Det påverkar
glycinreceptorn på ett annat sätt, men resultatet blir detsamma. Dopamin frisätts och råttorna minskar sitt alkoholintag.
Preparatet, som forskargruppen fått låna av läkemedelsföretaget Organon, tycks alltså liksom taurin ersätta alkoholen. Bo Söderpalm och hans medarbetare har del i patentet om medlet i framtiden används vid alkoholism och andra beroendetillstånd.