När SvD för två veckor sedan skrev om berget av glasögon som den 3D-tekniken har medfört kommenterade många läsare ämnet på nätet. Flera personerberättade om erfarenheter från andra länder där man i större utsträckning valt att återanvända glasögonen, men i Sverige görs detta i liten utsträckning. Svenskarna har förbrukat omkring en miljon 3D-glasögon det senaste året och flertalet samlas in av biograferna, men vad som sedan händer är något oklart.
–Vi lämnar in dem för återvinning på den lokala miljöstationen eller anlitar olika företag för att hämta dem, säger SF:s informationschef Thomas Runfors.
På den lokala miljöstationen får dock bara privatpersoner lämna sitt sorterade avfall och dessutom är det endast förpackningar och tidningar som samlas in där.
–I min värld är glasögon ingen förpackning, säger Erica Lawesson på Stockholms trafikkontor, den förvaltning som ansvarar för avfallshanteringen.
I Sverige har producenterna själva ansvaret för att samla in och hantera uttjänta produkter. Det gäller förpackningar, batterier, däck och ett par andra saker, men för 3D-glasögon finns ännu inget producentansvar. På det amerikanska företaget Real D, som levererar en stor del av de 3D-glasögonen till Sverige, är man dock tydlig med hur avfallet ska hanteras:
–Glasögonen är gjorda av återvinningsbar plast. De som samlas in på biograferna skickas till återvinning, säger Rick Heineman, informatör på Real D och fortsätter:
–Besökarna uppmuntras att antingen ta med dem hem och använda dem igen vid nästa biobesök, eller lämna dem i bions insamlingskärl. De ska inte kastas i soptunnan.
Fast det är just i soporna de flesta glasögonen hamnar i Sverige, åtminstone i Stockholm. På Filmstaden Sergel sätter man upp särskilda behållare som besökarna ska lägga glasögonen i, men ibland ställer man bara fram de vanliga soptunnorna. I praktiken är det ingen skillnad.
–Vi lägger allt i det brännbara avfallet, säger Tor Ulf Sjöberg, biografansvarig på Sergel.
Men brukar det inte finnas en återvinningssymbol på insamlinglådorna?
–Jo. Det står nog ”Tänk på miljön” och så en grön trekant med pilar. Men det är svårt att hitta en rimlig hantering och få folk att slänga saker på rätt ställe, säger han.
Monika Olsson är forskare på KTH inom ämnet avfallshantering och hon menar att de gröna pilarna ska vara en återvinningssymbol.
–Som kund utgår jag från att de återvinner eller återanvänder glasögonen då. Om jag fick reda på att de brändes skulle jag känna mig väldigt lurad. Det är falsk marknadsföring, säger hon.
På Rigoletto på Kungsgatan är svaret att glasögonen skickas till återvinning, men än så länge har ingen hämtning skett och Hans Andersson group, företaget som tar hand om Rigolettos avfall, vet ej hur de ska hantera materialet.
–Vi undersöker om det är möjligt att kunna separera och återvinna plasterna i glasögonen till en råvara. Så fort vi fått svar på detta kan vi hämta materialet från Rigoletto, säger Per Svensson på Hans Andersson group.
På SF centralt har man nu börjat ge direktivet att biograferna ska uppmana besökarna att ta hem sina glasögon och använda dem igen vid nästa biobesök. Däremot tycker man inte att återanvändning på plats är någon bra idé.
–Vi testade med ett företag som tvättade glasögonen, men vi fick klagomål om fettfläckar, säger Tor Ulf Sjöberg på Sergel.
KTH-forskasren Monika Olsson menar att förbränningen har vissa fördelar just i Stockholm, eftersom värmen tas till vara och därmed kan ersätta energi från kolkraftverk. Men det bästa ur energisynpunkt vore om glasögonen återanvändes.
–Återanvändning är bättre än allt för då behövs inga extra transporter.
Det är också så det amerikanska företaget Masterimages tänker sig att 3D-teknikens framtid ska se ut.
–Vi jobbar just nu med en ny sorts glasögon som ska kunna tvättas och användas uppemot hundra gånger, säger Paul Panabaker, teknisk chef på Master images.
