Annons
X
Annons
X
Sverige
Kommentar

Mårten Schultz: Människors liv kan förstöras av nakenbilder

I utredningen Integritet och straffskydd ges flera förslag på hur skyddet för privatlivet kan stärkas, inte minst på internet. Förslaget är ett viktigt steg i integritetsdebatten, men fortfarande finns frågor som behöver analyseras, skriver SvD:s juridiska kommentator Mårten Schultz, som också varit expert i utredningen.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Det viktigaste är kanske nakenbilderna. Bilder på nakna flickor och kvinnor, understundom pojkar eller män. Tagna i smyg med gömd kamera eller med samtycke. Ibland av den avbildade själv – en avklädd bild som skickats till dåvarande pojkvännen eller kompisen som ett skämt. Bilder som därefter får spridning, bland skolkamrater, familjemedlemmar, på porrsidor på internet.

Sedan några år tillbaka är det brottsligt att smygfotografera någon i sovrummet eller duschen. Spridningen av sådana bilder eller filmer, har däremot inte varit särskilt kriminaliserad. Trots att vi genom mediernas rapportering har kunnat höra otaliga berättelser om hur nakenbilderna kan förstöra människors liv.

Ibland är enstaka ord särskilt viktiga. I meningen ovanför så skrev jag att spridandet av nakenbilder inte är särskilt kriminaliserat. Det betyder inte att det inte finns regler som träffar på beteendet. Faktum är att det finns flera regler som kan användas för att döma en person som utan samtycke spridit nakenbilder på någon annan. Problemet är att rättsläget är oklart. I vissa fall har domstolarna dömt till ansvar, enligt olika regler. I andra har man friat.

Annons
X

Att integritetsskyddet i svensk lag är bristfälligt är välkänt. Sverige fälldes nyligen i Europadomstolen för det svaga skyddet för privatlivet i en situation liknande den med nakenfotografierna. Det finns åtskilliga andra situationer där vi kan konstatera att skyddet är för svagt för att nå upp till Europakonventionens krav. Ett annat men besläktat bekymmer är det som nakenbilderna illustrerar, nämligen att det rättsliga skyddet mot integritetskränkningarna har systematiska brister. Gärningar kan falla mellan stolarna – trots att lagstiftaren knappast har haft för avsikt att dessa integritetskränkningar ska vara lagliga.

Det finns även ett tredje problem. Genom att rättsläget kring integritetsskyddet i flera avseenden är oklart är det ofta svårt att förutse om ett yttrande är tillåtet eller inte. Och när det råder osäkerhet om vad man får och inte får säga kan det leda till självcensur, både hos den som funderar över att yttra sig men också för andra som kan förmedla yttrandena (till exempel sociala medieföretag).

Den utredning om ett stärkt skydd för integriteten som idag presenterades och där jag är medverkar som en av experterna, fick i uppgift av regeringen att se över de problem som ovan beskrivits. Mycket i förslaget är bra. De kanske hemskaste kränkningarna på internet fångas tydligare in av det lagförslag om ett särskilt brott vid spridning av integritetskränkande uppgifter. Här finner vi så kallad hämndporr, där någon sprider bilder eller filmer med sexuellt innehåll i syfte att kränka någons sexuella integritet, men också så kallad happy slapping, när någon misshandlas i syfte att filma övergreppet (ofta för att sedan lägga ut på internet). Regler som redan idag finns i lagen föreslås få mer samtida uttryck och språkligt anpassas till att de ska kunna användas även i digitala sammanhang. Möjligheten att få brottsskadeersättning vid vissa integritetskränkningar ska stärkas. Vissa frågor kan det finnas anledning att fundera vidare kring även efter den här utredningen. Bör till exempel inte hämndporr snarare betraktas som ett sexualbrott?

Sammantaget utgör utredningens förslag ett viktigt och på många sätt självklart steg framåt i integritetsdebatten. Utan att för den skulle föreslå några radikala nykriminaliseringar.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1
Annons
X
X
X
X
Annons
X