Annons
X
Annons
X

Kött större miljöbov än etanol

Komkurrens om mark. En galopperande efterfrågan på etanol är bara en av många orsaker bakom den akuta matkrisen i världen. Världens ökande köttätande konkurrerar betydligt mer om åkerarealen än vad etanolgrödorna gör.

Köttindustrin är en större miljöbov än etanolen.

Köttindustrin är en större miljöbov än etanolen. Foto: ALL OVER PRESS

Fakta

Tidigare artiklar
om etanol

Etanolen till våra bilar tar brödet från fattiga barn. Så lät debatten när priserna på majs och vete skenade, och förtvivlade människor samlades i matkravaller.

– Spontant tänkte vi att okej, etanol var inte så bra som alla sa, säger Filip Björnstjerna som är i färd med att köpa en etanolbil och som har mejlat till SvD om etanolen. I går följde vi familjen Björnstjernas bryderier i bilhallen. (Se länk intill)

Annons
X

Vid köksbordet diskuterade Filip och hans fru Sofia om det inte samtidigt är ett stort jordbruksöverskott på andra håll till exempel i EU. Borde inte marken räcka?

En annan SvD-läsare, Erika Nettelbladt, undrar om man inte kan äta mindre kött för att kunna använda etanol.

Faktum är att grödor för etanoltillverkning odlas på drygt en (1) procent av världens åkermark. Till den ökande kött- och mjölkkonsumtionen används en tredjedel av all åkermark, eller 500 miljoner hektar. Därutöver används 3,5 miljarder hektar betesmark.

– Totalt går 80 procent av all jordbruksmark globalt – åker och bete – till kött- och mjölkproduktion. Men kött och mjölk utgör bara 15 procent av den sammanlagda matkonsumtionen, säger Stefan Wirsenius, som forskar om konkurrensen om jordbruksmark vid Chalmers i Göteborg.

Köttkonsumtionen i utvecklingsländerna har hittills ökat med åtminstone fem procent per år och mjölkdrickandet med fyra procent sedan 1992. Ökningen kräver mellan fem och tio miljoner hektar ytterligare åkermark per år. Det är sannolikt en viktigare konkurrent till spannmålsproduktionen än biodrivmedel, anser Stefan Wirsenius.

Etanolens skuld i matprischocken är dock tveklöst större än en procent. Siffrorna 3, 10, 20, 25 och 65 procent har valsat runt i debatten. International Food Policy Institute i Washington, Ifpri, kommer fram till att 30 procent av de stegrade priserna beror på etanolen genom att simulera hur spannmålspriserna skulle ha utvecklats om efterfrågan på biobränsle skulle ha ökat i samma takt som mellan år 1990 och 2000.

– Att etanolen får ett sådant genomslag beror på en snabb ökning av efterfrågan, men på kort sikt går det inte att öka utbudet. Då kan priseffekterna bli så här starka. Priserna stiger snabbt i topp och faller sen, säger Per Ronnås, chefsekonom på Sida.

I den situationen har länder infört exportrestriktioner, samtidigt som det pågått en handel med spannmål i spekulationssyfte, framhåller han.

Torka, höga bränslepriser, små spannmålslager, eftersatt utveckling av små jordbruk inte minst i Afrika är andra viktiga orsaker bakom krisen.

Toppmötet om matkrisen i Rom förra veckan slog fast att matproduktionen i världen måste öka med 50 procent till år 2030 och att en stor insats måste göras för småjordbrukare i fattiga länder. Odling av energigrödor beskrivs som ”både utmaningar och möjligheter”, vilket inte ger någon vägledning alls i sammanhanget.

Per Ronnås på Sida konstaterar också att matpriserna skulle ha stigit även utan den akuta prischocken.

– Vi har haft 30 år av stagnerande livsmedelspriser, men nu ökar inte skördarna längre. Samtidigt stiger oljepriserna. Det är ett trendbrott. Från och med nu kommer livsmedelspriser och energipriser att följas åt, säger han.

Christian Azar, professor i energisystemsforskning vid Chalmers, är inne på samma spår.

När priset på koldioxid blir högre genom skatt eller handel med utsläppsrätter, stiger värdet på biogrödor.

Priset på odlingsmark ökar, matpriserna följer efter. Och biogrödor kommer att odlas på åker- och betesmark, inte på ”sämre” marker, enligt forskning från Azar och hans medarbetare.

– Så planekonomiskt är inte jordbruket, säger han.

En framtid med högre matpriser är inte enbart ett problem utan även en möjlighet, anser Alarik Sandrup, energipolitisk expert vid LRF, Lantbrukarnas riksförbund.

– Merparten av de fattigaste är beroende av jordbruk, direkt eller indirekt. Om det bli bättre snurr på ekonomin genom högre priser, så kommer deras situation att förbättras.

De som inte kommer över brytpunkten, däremot, får inte glömmas bort, påpekar han.

Annons
Annons
X

Köttindustrin är en större miljöbov än etanolen.

Foto: ALL OVER PRESS Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X