Annons
X
Annons
X

”Konsumenterna förlorare på förbud, Bolund”

Om ett provisionsförbud skulle in­föras innebär det att statsmakterna överlåter ansvaret för rådgivning till de fyra storbankerna, utan konkurrens, skriver Karin Lindblad, Sveriges Försäkringsförmedlares förening, som uppmanar ansvarig minister att fortsätta dialogen med branschen.

Per Bolund, fortsätt den goda dialogen med branschen, skriver Karin Lindblad, Sveriges Försäkringsförmedlares förening.

Per Bolund, fortsätt den goda dialogen med branschen, skriver Karin Lindblad, Sveriges Försäkringsförmedlares förening. Foto: SvD

DEBATT | FINANSIELLA TJÄNSTER

I Storbritannien har det efter förbudet skapats rådgivningsrobotar för vanliga inkomsttagare.

Frågan om provisionsförbud vid förmedling av finansiella tjänster har varit extra aktuell sedan Värdepappersmarknadsutredningen lade fram sitt betänkande i början av året. Av remissinstanserna är det bara ett fåtal som tillstyrker utredningens förslag om ett totalförbud för provisioner. Majoriteten tillstyrker ett införande av de så kallade minimireglerna.

Ärendet bereds för närvarande i rege­ringskansliet och en proposition väntas komma under 2016. Några andra länder har redan infört provisions­förbud och effekten där är mycket intressant att ta del av för svenskt vidkommande. Några gemensamma nämnare som är mycket tydliga är:

Annons
X

• En kraftigt minskad konkurrens, stärkt ställning för de dominerande aktörerna och en mycket svår situation för nya aktörer som inte är etablerade på marknaden.

• Vanliga inkomsttagare får i praktiken inte tillgång till någon kvalificerad rådgivning till skillnad från dem med högre inkomster och egen förmögenhet som har råd att betala.

I våra nordiska grannländer Finland och Danmark har konsumenten väsentligt färre alternativ att välja på och beroendet till de stora traditionella aktörerna har ökat. Det innebär mindre konkurrens vad gäller premier, avgifter och utfall.

I Storbritannien till exempel har det efter provisionsförbudet 2013 skapats rådgivningsrobotar för vanliga inkomsttagare. Dessa tar inte hänsyn till indivi­dens situation utan ger mer övergripande råd.

De med högre inkomster eller egen förmögenhet vill och kan däremot betala för kvalificerad rådgivning vilket de också får. Det riskerar att leda till nya klassklyftor och det finns nu en växande oro i Storbritannien att många britter kommer att få en låg pension på grund av utebliven rådgivning. Det brittiska finansdepartementet har nu börjat uppmärksamma konsekvenserna av att de med vanliga inkoms­ter inte får det stöd de behöver.

En konsekvens av den minskade konkurrensen är att kostnaderna för konsumenten i slutledet har blivit högre. Den kostnadseffektivitet som den tidigare formen av förmedlad affär hade ersätts nu av dyrare produkter på grund av att försäkrings­bolagen kompenserar sig för en dyrare distribution och i den minskade konkurrensens tecken kan göra detta. Produkter och distribution har således för­dyrats och det är försäkringstagarna som får betala. En politisk process och en lagstiftning som gör konsumenter mer utsatta för prishöjningar, som ger högre kostnader och ökat beroende av ett fåtal stora försäkringsbolag samt färre produkter att välja på kan inte vara ett rimligt mål för regeringen.

Exemplet i Storbritannien visar på balansgången som finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund måste gå. Man stärker inte konsument­skyddet genom att försvaga konkurrensen och ­stärka de stora bolagens ställning. Tvärtom försvagar man de många enskilda försäkringstagarna när rådgivning i praktiken blir ett privilegium för dem med höga inkoms­ter och förmögenhet. Regeringen bör i stället för att fastna i tankefällan att ett provisionsförbud stärker konsumenterna – det gör det alltså inte – ställa sig frågorna:

• Hur stärker man konsumentskyddet utan att skapa en snedvriden konkurrens till förmån för de fyra storbankerna?

• Hur stärker man konsumentskyddet så att finansiell rådgivning i framtiden inte enbart blir en fråga för de mest förmögna personerna?

• Hur stärker man konsumentskyddet så att vanliga människor i framtiden kan få sin behovssituation analyserad och tillgodosedd?

Vi upplever att regeringen nu har ett utmärkt tillfälle, att i dialog med branschen, göra en förstärkning av konsumentskyddet genom en ny lagstiftning i harmoni med en ökad självreglering från branschen.

Regeringen bör i nuläget invänta det nya direktivet IDD och ta tillfället i akt att tillsätta en statlig utredning som gör en ordentlig konsekvensanalys, visar på övergångsregler samt tar fram förslag på lagtext som är anpassad till det komplexa regelverk som försäkringsmarknaden vilar på. En utredning som har till uppgift att stärka konkurrensen, kundnyttan och transparensen. Vi har inom branschen redan påbörjat arbetet med en ökad självreglering. Transparens och tydlighet är två riktiga honnörsord för framtiden. Vi vill ha bort oseriösa aktörer från marknaden och vi kommer att ställa högre krav på den som vill vara försäkringsförmedlare. Genom skapandet av InsureSec har vi infört en licensiering som höjer kvaliteten på dem som är verksamma som försäkringsförmedlare. Den enskilda människans behov av finansiell trygghet kommer bara att öka. Det är alltför många människor som i dag inte har ett försäkringsskydd som är anpassat till deras historia, arbetsliv, familjesituation med mera. En utbildad, licensierad och seriös försäkringsförmedlare är den yrkesperson som kan rådge individen lämpliga lösningar efter en individuell behovsanalys.

Om ett provisionsförbud skulle införas innebär det att statsmakterna överlåter ansvaret för rådgivning till de fyra stora bankkoncernerna, utan konkurrens, och de stora förlorarna blir som sagt konsumenterna. Det kan inte vara regeringens mening.

Så, Per Bolund, fortsätt den goda dialogen med branschen som du har skapat, värna konsumenternas intresse av konkurrens och rådgivning samt släng inte ut barnet med badvattnet.

Karin Lindblad

vd för Sveriges Försäkringsförmedlares förening

Karin Lindblad, Sveriges Försäkringsförmedlares förening Foto: Dan Coleman

Annons
Annons
X

Per Bolund, fortsätt den goda dialogen med branschen, skriver Karin Lindblad, Sveriges Försäkringsförmedlares förening.

Foto: SvD Bild 1 av 2

Karin Lindblad, Sveriges Försäkringsförmedlares förening

Foto: Dan Coleman Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X