Annons
X
Annons
X

Kommuner kritiska till att få strunta i föräldrars skolval

Flera remissinstanser sågar förslaget att kommuner ska ges större frihet att bortse från föräldrarnas val och vilken skola som ligger närmast hemmet när elever får skolplats. Syftet med regeländringen är att kommuner ska kunna fördela nyanlända i fler skolor. DO befarar att regeländringen öppnar för etnisk diskriminering.

(uppdaterad)
Svenskt flykting­mottagande
En grupp nyanlända, de flesta från Farsta, tar varje dag bussen till Blommensbergsskolan i Gröndal i Stockholm. Najib Zavari tycker om att spela biljard på rasten.

En grupp nyanlända, de flesta från Farsta, tar varje dag bussen till Blommensbergsskolan i Gröndal i Stockholm. Najib Zavari tycker om att spela biljard på rasten. Foto: Malin Hoelstad

Fyra procent av landets grundskolor tog emot en tredjedel av landets nyanlända elever år 2014, visar siffror från Skolverket. Fördelningen är ojämn både mellan olika kommuner och mellan skolor i samma kommun.

I en utredning som lämnades till utbildningsdepartemet i januari föreslås regeländringar som bland annat innebär att kommuner lättare ska kunna frångå den så kallade närhetsprincipen, att elever har rätt att gå i skolan närmast hemmet. Kommuner ska också få större rätt att bortse från föräldrars önskemål om skola för sina barn.

Nacka kommun var inte tillfrågad remissinstans, men skickade ändå in sina synpunkter. Mats Gerdau, kommunalråd i Nacka, är starkt kritisk till förslaget.

Annons
X

– Du avskaffar valfriheten och du avskaffar närhetsprincipen med ett penndrag och två veckors remisstid. Vill kommuner kan de placera elever var de vill. För mig känns det helt främmande, säger Mats Gerdau.

Enligt förslaget måste kommuner ha särskilda skäl, knutna till just fördelningen av nyanlända elever i skolor, för att tillämpa reglerna.

– Men vad är särskilda skäl? Det ska inte ens gå att överklaga ett beslut. Hänvisar kommunen till att vi ska ta emot flyktingar, så då tar vi bort närhetsprincipen och valfriheten och placerar ut elever där vi tycker det är lämpligt i den här kommunen. Det skälet kan alla kommuner ha för det är rätt många flyktingar som kommunerna ska ta emot.

Kan kommuner få en jämnare fördelning av nyanlända elever utan de föreslagna ändringarna?

– Det viktiga är att föräldrar och elever får den skola de vill ha. De ska välja en skola som de tycker passar bäst för sina barn. Det vet inte jag vilken det är. Jag har inget resultat framför ögonen, det får väl bli vad det blir.

Foto: Malin Hoelstad

Bland de tillfrågade tolv remisskommunerna har även Askersund och Falun invändningar mot lagförslaget. I svaret från Askersund menar kommunalrådet Per Eriksson (S) att det kan få negativa effekter för familjer i små kommuner med stora avstånd mellan skolorna. Enligt honom kommer reglerna inte att tillämpas i Askersund.

– Vi tycker att det här med skolvalet ligger i grunden, och det ska vi försvara. Men vi ser inte att det här kan bli ett problem hos oss trots att vi har en hög andel invandrarbarn. Hos oss väljer man den närmaste skolan per automatik, för det är stora avstånd. Vi anpassar organisationen för det, säger Per Eriksson.

Inte någon optimal situation, men nödvändigt

I skrivelsen från Falun lyfts farhågan att nyanlända elever kan få sämre möjligheter än andra.

Flera kommuner skriver att de inte tar ställning på grund av den korta remisstiden, eller att de inte har några synpunkter. Södertälje, Botkyrka och Malmö, alla kommuner med lång erfarenhet av mottagande av nyanlända, hör till de remisskommuner som är positiva till förslaget, även om Botkyrka tycker att effekterna bör utredas ytterligare.

Malmös grundskolechef Anders Malmquist pekar på att all ledig skolkapacitet måste användas för att klara av den stora tillströmningen av elever, och för att klara det måste närhetsprincipen och det fria valet kunna frångås.

– Det är inte någon optimal situation, men nödvändigt för att klara att ta emot så här många elever på kort tid.

Malmö stad har redan börjat anvisa nyanlända elever till skolor utanför närområdet, men det har skett genom att vårdnadshavarna uppmanats välja andra skolor än de närmaste.

Hittills har det gällt äldre elever som fått busskort för att ta sig till skolor utanför närområdet. Anders Malmquist utesluter inte att när de nya reglerna träder i kraft så kan även yngre barn kunna anvisas till skolor lite längre bort, och få skolskjuts mellan skolan och hemmet.

Bland remissinstanserna finns även Diskrimineringsombudsmannen, DO, som skriver att det noga bör övervägas om tillämpningen av reglerna kan innebära etnisk diskriminering.

– Vi pekar på att nyanlända i och för sig är etniskt neutralt, men det är allmänt känt att de allra flesta i den gruppen finns personer som har en annan etnisk tillhörighet än svensk. Och att man i beaktande av det kan befara att man kommer att tillämpa de här reglerna på ett sätt så att man de facto tar hänsyn till etnisk tillhörighet, säger Martin Mörk, chef för processenheten på DO.

Om beslut om skolplacering fattas av hänsyn till etnisk tillhörighet riskerar det missgynna både personer i gruppen nyanlända och elever som inte är nyanlända, som inte får tillgång till den närmaste skolan eller skolan de väljer. Martin Mörk poängterar att det kan vara svårt att avgöra om en huvudman tagit hänsyn till andel nyanlända eller andel med annan etnisk tillhörighet än svensk när elever placeras i skolor.

– I många fall kommer man ifrågasätta vad som rent praktiskt ligger till grund för besluten. Är det en bedömning utifrån etnisk segregation eller inte?

Annons

En grupp nyanlända, de flesta från Farsta, tar varje dag bussen till Blommensbergsskolan i Gröndal i Stockholm. Najib Zavari tycker om att spela biljard på rasten.

Foto: Malin Hoelstad Bild 1 av 2
Foto: Malin Hoelstad Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X