Annons
X
Annons
X

Kommunerna krävs på minusränta av storbanken

Riksbankens minusränta når nu Sveriges kommuner. Storbanken Nordea har nyligen börjat kräva betalt för att kommunerna har skattebetalarnas pengar på banken, vilket lett till upprörda känslor.

Riksbankens minusränta

Foto: Bertil Enevåg Ericson/TT

De senaste veckorna har Nordea enligt uppgift till SvD Näringsliv informerat sina kommunkunder om att det från och med nu är minusränta som gäller för de som vill ha stora belopp innestående på sina konton. En av de städer som fått beskedet är Falköpings Kommun.

– Jag har personligen inte trott att vi skulle få betala för att ha våra pengar på banken. Nu har det inträffat, konstaterar Kenneth Österberg, redovisningschef i Falköpings kommun.

Om kommunen har 100 miljoner kronor i genomsnitt på sitt konto hos Nordea vill banken ha 613 000 kronor om året av Falköping. Även Göteborg Stad har nåtts av motsvarande krav.

– Vi fick ett brev från Nordea i förra veckan där de berättade att de vill ha en så kallad inlåningsavgift. Vi har inte tagit ställning till det än. Men jag kan inte säga att jag är förvånad, det var nog mest en tidsfråga, säger Magnus Borelius, finanschef Göteborgs Stad.

Annons
X

Hur mycket pengar Göteborgs finansavdelning har placerade på bankkonton varierar kraftigt över tiden, från några tiotals miljoner till flera hundra miljoner, enligt Magnus Borelius.

På organisationen Sveriges Kommuner och Landsting har man också nåtts av nyheten om Nordeas planer.

– Det är kommuner som ringt hit och varit upprörda och sagt att nu byter vi bank. Det är en stor frustration, säger Annika Wallenskog, biträdande chefekonom på SKL och fortsätter:

Stäng

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Det är nog inte så mycket pengarna det handlar om utan mer principen. Minusränta utgör en slags psykologisk gräns. Sedan är det klart att Nordea går ju inte jättedåligt heller, så det finns en viss undran kring varför det är nödvändigt, säger Annika Wallenskog.

    Enligt den bild SKL har är det hittills bara Nordea av storbankerna som kräver minusränta av kommunerna. Kommuner som SvD Näringsliv varit i kontakt med uppger att Nordea besvarat hoten om att byte av bank med att de andra storbankerna kommer att följa efter och att Nordea bara är först ut. Nordea vill inte bekräfta sin nya linje.

    – Vi kan tyvärr inte gå in på enskilda ärenden. Men vi för en dialog med några av våra största och mest professionella kunder om hur de kan agera i den här frågan. Syftet är att täcka en del av de kostnader som uppstår, säger Janina Pfalzer, pressekreterare på Nordea.

    I samband med bokslutet uppgav Nordeas vd Casper von Koskull att minusräntor i Danmark och Sverige kostade banken cirka 4,5 miljarder kronor i fjol. Totalt gjorde Nordea ett rörelseresultat på cirka 44 miljarder kronor.

    Sedan tidigare är det känt att storbanker för över kostnaden för Riksbankens minusränta på sina största kunder som till exempel storföretag. SEB uppger att detta även gäller kommuner.

    – Av stora företag och institutioner, även offentliga institutioner som kommuner, tar vi betalt vid stora mängder likviditet på konto, säger Anna Helsén, presschef på SEB.

    Swedbank uppger att banken debiterar negativ ränta för ”finansiella institutioner och andra professionella aktörer”, enligt presschef Claes Warrén.

    På Handelsbanken har det inte fattats några centrala beslut om minusränta, men en del av bankens kontor tar sedan förra hösten ut minusränta av de största kunderna.

    – Det fåtal av de allra största företagskunderna som betalar marknadspris för sin inlåning är stora, professionella organisationer som är väl införstådda med marknadsläget, säger Handelsbankens presschef Johan Wallqvist.

    Däremot har ingen svensk storbank än så länge infört minusränta på vanliga privatkunders konton. Annika Wallenskog säger att det ska bli intressant att se hur kommunernas minusränta tas emot hos skattebetalarna.

    – Många är kanske inte medvetna om att de betalar minusränta på sina skattepengar via kommunerna, säger Annika Wallenskog.

    Problemet är att det saknas alternativ.

    – Man hade kunnat tänka sig att kommunerna kunnat låna ut överskottslikviditeten till sina egna bolag för att till exempel bygga bostäder, men med de nya reglerna för så kallade räntesnurror går inte det, säger Annika Wallenskog.

    Annons
    Annons
    X
    Foto: Bertil Enevåg Ericson/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X