Annons
X
Annons
X

Kommunal: Rödgröna pressar löner i välfärden

De rödgröna i SKL offrar den svenska model­len för att hålla ner välfärdsarbetarnas löner. Det förvånar stort att den rödgröna majoriteten verkställer den tidigare borger­liga majoritetens agenda, skriver Lenita Granlund och Johan Ingel­skog, Kommunal.

Avtalsrörelsen 2016
Lenita Granlund och Johan Ingel­skog

Lenita Granlund och Johan Ingel­skog Foto: Kommunal

DEBATT | SIFFERLÖSA AVTAL

Vi tror på en öppen och transparent lönebildning, där man är tydlig med vilka grupper man anser ska ha mer.

Ingen central överenskommelse om löneökning, inga garanterade individuella löneökningar och inga bestämmelser om lägstalöner i av­talet. Det är vad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ”erbjuder” välfärdsarbetarna i årets avtals­rörelse. SKL, vars styrelse har en rödgrön majoritet, vill ha ett så kallat sifferlöst avtal, där resultatet i den anställdes plånbok beror på dennes förmåga att själv förhandla och komma överens om en eventuell löneökning med sin närmaste chef. Kommunal avvisar med bestämdhet en sådan modell.

Kommunal kräver löneökningar på minst 661 kronor i genomsnitt, per månad och heltidsanställd, samt en extra löneökning på minst 400 kronor till yrkesutbildade undersköterskor, då denna grupp hamnat rejält på efterkälken i förhållande till jämför­bara jobb i mansdominerade sektorer. Kommunal kräver också att lägstalönerna höjs i takt med övriga löner, inte minst för att möjliggöra den ny­rekrytering som krävs för att garantera kvalitet i omsorgs­yrkena.

Annons
X

Vi står alltså i många avseenden långt ifrån varandra, i synnerhet när det gäller synen på den ­svenska löne­bildningsmodellen och på hur man värderar svensk välfärd och de som bär upp den.

Den här typen av sifferlösa avtal, som SKL eftersträvar, har ökat i omfattning på den svenska arbetsmarknaden. Kommunal anser att detta är ett stort avsteg från grunderna i den svenska lönebildningen. Det förvånar stort att den rödgröna majoriteten i SKL verkställer den tidigare borgerliga majoritetens agenda, och i sin kostnadsjakt och strävan efter ett avtal som inte garanterar de anställda en krona mer i lön väljer att rusta ner den svenska modellen. Vi tror på en öppen och transparent lönebildning, där man är tydlig med vilka grupper man anser ska ha mer.

Den svenska lönebildningsmodellen bygger på rikstäckande kollektivavtal som reglerar löner, arbets­tider och andra arbetsvillkor. Detta för att undvika underbudskonkurrens med dumpning av löner och villkor, eller kompensationskrav från andra grupper. En arbetsmarknad där allt fler avtal blir sifferlösa äventyrar hela denna modell och är ett reellt hot mot både stabiliteten på arbetsmarknaden och kvali­teten i välfärden.

Stäng

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Ett avtal där lönen uteslutande fastställs i individuella förhandlingar innebär en modell där lönerna riskerar att bestämmas godtyckligt. Det ökar också risken för ”tysta arbetsplatser” där medarbetarna av rädsla för repressalier, i form av utebliven löne­ökning, väljer att inte påtala missförhållanden eller orättvisor. Det är en farlig väg att gå på alla arbetsplatser, men kanske mest allvarlig i verksamheter som syftar till att ge vård och omsorg, där personalen måste kunna slå larm om patienter, brukare eller elever far illa.

    Ett avtal utan garanterade löneökningar riskerar att leda till att redan underbetalda arbetare inom vård och omsorg förblir underbetalda, att löne­diskrimineringen av kvinnodominerade sektorer

    på arbetsmarknaden cementeras och att lägsta­lönerna drivs nedåt, med akut personalbrist som följd.

    Detta går stick i stäv med den politik som de röd-gröna i vanliga fall ger uttryck för, då de brukar tala om den svenska modellen som ”en framgångsrik modell som bidragit till Sveriges starka utveckling”. Menar SKL allvar med att välfärdsarbetarna ska undan­tas från denna modell?

    Lågavlönade kvinnor och män i vård, omsorg och skola bär upp den svenska välfärden. De är värda en värdig lön.

    Lenita Granlund

    avtalssekreterare, Kommunal

    Johan Ingelskog

    förhandlingschef, Kommunal

    Lenita Granlund och Johan Ingel­skog Foto: Kommunal

    Annons

    Lenita Granlund och Johan Ingel­skog

    Foto: Kommunal Bild 1 av 3

    Kommunal kräver löneökningar på minst 661 kronor i genomsnitt, per ­månad och heltidsanställd, samt en extra löneökning på minst 400 kronor till yrkesutbildade undersköterskor, skriver Lenita Granlund och Johan Ingel­skog, Kommunal.

    Foto: Leif R Jansson/TT Bild 2 av 3

    Lenita Granlund och Johan Ingel­skog

    Foto: Kommunal Bild 3 av 3
    Annons
    X
    Annons
    X