Annons
X
Annons
X

Kommande skolutredning har stora brister

Det hör inte till vanligheterna att en tjänsteman med insyn i en utredning offentligt påtalar brister innan den ens är publicerad. Men jag ser en stor risk att det som skulle bli en objektiv granskning bara blir ett slagträ i debatten om skolan, skriver Per-Arne Andersson, SKL.

I utredningen antas allt som skett och fortfarande sker i skolan vara ett resultat av decentraliseringen, skriver Per-Arne Andersson.

I utredningen antas allt som skett och fortfarande sker i skolan vara ett resultat av decentraliseringen, skriver Per-Arne Andersson. Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

BRÄNNPUNKT | SKOLAN

Staten som huvudman löser inte problemen. Det är en myt.
Per-Arne Andersson

På måndag lägger regeringens utredare, professor Leif Lewin, fram sin utredning om effekterna av den så kallade kommunaliseringen av skolan. Reformen innebar en decentralisering av beslut till kommunerna.

Dessvärre uppfyller utredningen inte de kriterier man kan förvänta sig av en statlig offentlig utredning. Förhoppningen har varit att detta skulle borga för en vetenskaplig rapport som går att använda för framtida beslut om skolan.

Men så är inte fallet. Jag har suttit med i utredningens referensgrupp och har läst utredarens rapportutkast. Trots mina och andras påpekanden genomsyras tyvärr slutsatserna av subjektiva urval och åsikter.

Annons
X

Det hör inte till vanligheterna att en tjänsteman med insyn i en utredning offentligt påtalar brister innan den ens är publicerad. Men jag ser en stor risk att det som skulle bli en objektiv granskning bara blir ett slagträ i debatten om skolan.

I den debatten hörs ofta en minoritet som menar att decentraliseringen av skolan 1991 i allmänhet och kommunerna i synnerhet bär skulden för skolans problem. Frågan är om hela skolans utveckling kan förklaras endast av denna reform; att kommunerna blev helt ansvariga för skolans finansiering samt lärarnas löner och anställningsvillkor?

Ett grundläggande problem i utredningen är att man inte tar hänsyn till att andra stora skolreformer genomfördes ungefär samtidigt som decentraliseringen. Inte heller ges andra viktiga förändringar i skolan något förklaringsvärde, som införandet av målstyrda kurs- och läroplaner och nytt betygssystem. Detsamma gäller stora samhällsförändringar som digitaliseringen, globaliseringen, den ökade mångfalden eller 90-talets ekonomiska kris.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    På samma sätt ignoreras det faktum att skolans ambitionsnivå markant höjdes parallellt med decentraliseringen. Vi gick från en skola där det var okej att en viss andel elever inte klarade målen, till en uttalad ambition att skolan ska individanpassa undervisningen så att alla elever når målen.

    I utredningen antas allt som skett och fortfarande sker i skolan vara ett resultat av decentraliseringen. Dessutom saknas relevanta jämförelser med tiden före reformen. I stället fokuseras på fakta och händelser från reformens genomförande fram till i dag. I de utkast referensgruppen fått har jag sett följande exempel som belyser dessa brister:

    Det läggs ingen vikt vid att lärarnas löneutveckling halkade efter redan före decentraliseringen, då staten satte lönerna. Att läraryrket saknade individuell lönesättning var ett skäl till att kommunerna senare fick ta över hela ansvaret för lärarnas löner.

    Läraryrkets sjunkande status är inte heller ett nytt problem. Redan under 1920-talet var läroverkslärarnas löner den övergripande stridsfrågan för lärarna. Glömda är i dag de lamslående lärarstrejkerna på 1960- och 1970-talen utlösta av Lärarnas riksförbunds och Sacos konstanta missnöje med staten i avtalsfrågor och i fråga om finansieringen av skolan.

    I internationella mätningar på 1960- och 1970-talen presterade svenska elever så dåligt i matematik att det föranledde specifika reformer. Efter en undersökning med goda resultat i mitten av 1990-talet ser vi under 2000-talet åter svagare matematikresultat.

    Svårigheterna att styra genom läroplanerna fanns också före decentraliseringen på 1970- och 1980- talen. Då bekymrade sig staten över att de nya läroplanerna inte fick genomslag nog.

    Förhoppningsvis ger Ifau (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) en mer komplett bild i sin kommande utvärdering. De har fått ett bredare och mer relevant uppdrag av regeringen för att göra en samlad utvärdering av ett antal stora skolreformer.

    Jag är medveten om att min kritik mot utredningen kan komma att viftas bort med att jag talar i egen sak, som chef på en intresseorganisation som företräder kommuner. Jag vill därför dels understryka att SKL tar ytterst allvarligt på bristande resultat och andra problem i skolan, dels att kommunerna inte har något egenintresse av att vara huvudmän för skolan. Jag har själv varit både lärare och rektor, och arbetat både under statligt och kommunalt huvudmannaskap, och styrningen var inte bättre förr.

    Alla vi som arbetar med skolan har både ansvaret och möjligheten att stödja och sporra landets kommuner och fristående skolor till utveckling. Men för att lyckas med det måste vi fokusera på det som forskningen visar ger bättre resultat.

    Därför är jag allvarligt bekymrad när debatten om skolan förenklas. Staten som huvudman löser inte problemen. Det är en myt. En sådan reform skulle kosta flera miljarder kronor och tiotusentals timmar för lärare och annan personal i skolan, utan att det finns något belägg för att det skulle ge bättre elevresultat.

    Vi har inte råd att lägga vår tid, energi och pengar på fel saker – eleverna, lärarna och rektorerna är värda bättre.

    PER-ARNE ANDERSSON

    avdelningschef, Sveriges Kommuner och Landsting

    Mer debatt om skolan:

    Läs även

    Föräldrar kan ringa mitt under lektionen

    svd.se

    Läsardebatt om raset i Pisa-undersökningen

    svd.se
    Annons
    Annons
    X

    I utredningen antas allt som skett och fortfarande sker i skolan vara ett resultat av decentraliseringen, skriver Per-Arne Andersson.

    Foto: FREDRIK SANDBERG / TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X